Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66 - §68. Representationsförändringen och 1866 års riksdagsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
och riksgäldsfullmäktige, valda tre till antalet vid hvarje
riksdag af hvarje stånd.!
Vidare skulle vid hvarje riksdag utses revisorer, sex
af hvarje stånd, för att granska statsverkets, bankens och
riksgäldskontorets tillstånd.
Vid hvarje riksdag utsågs en justitieombudsman (jämte
suppleant) för att utöfva tillsyn öfver lagarnas efterlefnad
af domare och ämbetsmän.
Likaledes utsågo ständerna vid hvarje riksdag sex
Kommitterade Personer, jämte justitieombudsmannen, till kommitterade för
GT tryckfrihetens vård, hvilka, om en författare eller bok¬
tryckare vände sig till dem med en skrift, skulle yttra sig,
huruvida åtal å densamma enligt TFO. kunde äga rum.:
Förklarade de, att skriften kunde tryckas, iklädde de sig
ansvaret för densamma. Denna institution trädde i stället
för en föreslagen riksens ständers lag- och hushålls¬
beredning, som skulle mottagit från hvem som helst an¬
märkningar eller förslag rörande grundlagarna samt öfriga
lagar och författningar (med vissa undantag) samt yttrat sig
öfver dem, haft ledningen af tabellverket, till regeringen på
anfordran ingifvit yttranden öfver lagar och författningar
samt haft ofvan angifna befattning med tryckfriheten:
det var en gengångare från frihetstiden.
Riddarhus- Adeln hade slutligen riddarhusdirektionen, de ofrälse
direktion och gtånden sina kanslidirektioner att vårda deras enskilda in¬
kanslidirek¬
tioner. tressen.
§ 68. Representationsförändringen och 1866 års
riksdagsordning.
Litteratur: W.E. Svedelius, Representationsreformens historia
(1889).0.Alin,1809årsgrundlagstiftareoch1866drsriksdagsord¬
ning (Ny Sy. Tidskr. 1885). EK. R. Sundin, Om svensk konungs rätt
att upplösa riksdag (Ak. afh. 1896). Jfr redan anförda arbeten af
Rydin och Reuterskiöld m. fl.
Rikets ständer Rikets ständer hade under 1700-talet visat en bestämd
J ea tendens att isolera sig mot hvarandra och mot andra sam¬
! I vissa fall supplerande ständerna, t. ex. i fråga om utseende
af justitieombudsman och suppleant under mellantider (1828—30),
i fråga om bevillningens fördelning i det fall RF. $ 109 förutsätter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
