- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
635

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §68. Representationsförändringen och 1866 års riksdagsordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 68. Representationsförändr. och 1866 års riksdagsordn. 635
inom september månads utgång före början af densamma;
suppleringsval ske blott för återstoden af tiden. Medlem¬
marne åtnjuta ett arfvode i ordinarie fall af 1,200 kr.! jämte
resekostnadsersättning och kunna ej afsäga sig uppdraget
utan laga skäl.
Första kammaren. Medlemmarne af densamma skulle Första kam¬
utses af landstingen och stadsfullmäktige i städer, som icke wouatne
deltogo i landsting.2 Landstingsomradden och de nämnda |
städerna blefvo sålunda valkretsar, och en riksdagsman val¬
des för hvarje fullt tal af 30,000 inv.; uppginge folkmäng¬
den ej till denna siffra, valdes dock en riksdagsman. Valet
sker, utan afseende på bostad, för nio år och kammaren
förnyas i regeln genom successiva val.
För valbarhet kräfves att vara man, ha uppnått 35 års
ålder samt äga och minst tre år före valet ägt en fastighet.
taxerad till minst 80,000 kr., eller skatta till staten och
under samma tid skattat för en årlig inkomst af minst
4,000 kr. Medlemmarne åtnjuta intet arfvode (icke heller
resekostnadsersättning) men kunna afsäga sig uppdraget,
dock ej under pågående riksdag.
1870 öppnades riksdagen för kristna trosbekännare i
allmänhet, utan afseende på den kyrka de tillhörde, samt
för judar.
Antalet riksdagsmän uppgick i andra kammaren 1867 Antalet riks¬
till 190, af dem 135 för landet och 55 för städerna; 1894 <dagsmän.
-—96 till 228, 145 för landet och 83 för städerna; i första
kammaren 1867 till 125 och 1894 till 148. Antalet hade
sålunda icke blott absolut vuxit, utan därjämte hade en
betydande förskjutning inträdt i proportionen mellan lands¬
och stadsrepresentanter i andra kammaren. Dessa för¬
hållanden gåfvo anledning till den viktigaste förändringen
i RO. af 1866, som hittills skett, en förändring, som till
och med stod i strid med dess allmänna grunder, eller den
fixering af riksdagsmännens antal, som beslöts 1894. 1894 års beslut
Andra kammarens ledamöter bestämdes till 230, afom fizering af
Er ui i riksdagsmdan¬
dem 150 fdr landet och 80 för städerna. Domsagorna nens antal.
! I vissa fall 10 kr. om dagen, NRO. § 23.
2 Stider med mer an 25,000 inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free