- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
645

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §69. Särskilda frågors behandling vid riksdagen efter 1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 69. Särskilda frågors behandling vid riksd. efter 1809. 645
skulle fortfara till nästa riksdag. På detta sätt löstes den
tvistefråga, som vållat så mycken split under det gusta¬
vianska tidehvarfvet.
Inga allmänna afgifter,! hette det vidare (§ 60) kunde
utan ständernas samtycke förhöjas, tullen å inkommande
och utgående spanmål allena undantagen. I paragrafens
ordalag har man sett ett indirekt medgifvande af konun¬
gens rätt att nedsätta sådana afgifter. En sådan rätt har
också upprepade gånger erkänts af riksdagen och konstitu¬
tionsutskottet före 1866 och kan ej anses stå i strid med
gammalsvensk praxis. Till hvilken utsträckning den nu¬
mera kan och bör användas, är en annan fråga.”?
Statsregleringen. Bevillningsrätten utöfvades i sam¬
manhang med statsregleringen (= bestämmande af stats¬
utgifterna). Någon särskild riksstat såsom normalstat om¬
talas ej i 1809 års RF., såsom fallet var med 1696 års
stat under 1700-talet, men en sådan förutsättes såsom upp¬
gjord. Statsutskottet hade i det Håkanssonska förslaget till
RF. fått mycket stort inflytande öfver statsregleringen, och
det bibehöll icke så litet däraf 1809. Statsverksproposi¬
tionen kunde direkt dit öfverlämnas, inför detsamma skulle
konungen uppvisa »statsverkets tillstånd i alla dess delar»,
till dess öfverläggning lät han framställa, hvad staten kunde
tarfva öfver de ordinarie inkomsterna och hvilka behof
som med bevillningar borde fyllas. Statsverkets behof
uppgåfvos därefter af utskottet för ständerna, som ägde att
åtaga sig motsvarande bevillning, fastställa, huru särskilda
summor till särskilda ändamål skulle användas, och anslå
dem under bestämda hufvudtitlar. Likaså ägde StU. föreslå
de tvenne kreditiven och uppgifva, huru mycket med bevill¬
ningar borde fyllas, hvarpå Bev.-U. ingrep med afs. på för¬
delningen.
Uppstode hos stånden betänkligheter att antaga hvad
statsutskottet tillstyrkt i fråga om statsregleringen eller
bevillningens hela belopp eller riksgäldsverket, skulle skälen
anföras hos detsamma, som tog ärendet under ny pröfning.
! Afgifter kallades alla de i $ 60 uppräknade inkomsttitlarna.
? I afs. på denna rätt, för så vidt det rör allmänna bevillningen,
ha olika åsikter uttalats af Rydin och Alin.
Statsreglerin¬
gen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free