- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
650

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §69. Särskilda frågors behandling vid riksdagen efter 1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

650 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
vägagående, som något påminner om frihetstiden, motive¬
rades 1812 därmed, att högsta domaremakten icke skulle
utgöra »en alldeles okontrollerad och oförbätterlig del af
lagskipningen», en »stat i staten». Såsom tänkbara motiv
att undandraga justitieråden riksdagens förtroende anfördes
i KU:s memorial 1809 »ålder, sjuklighet eller andra sådana
orsaker». Någon utvotering har aldrig ägt rum.
Till ett annat af organen för sin kontrollerande rätt
hämtade 1809 års lagstiftare idéen direkte från frihetstiden.
Justitiekanslern hade då under några få år varit en stän¬
dernas förtroendeman. 1809 fick denna ämbetsman för¬
blifva en representant för den högsta åklagaremakten å
kronans vägnar, men riksdagen förvärfvade sig i justitie¬
Justitieom- Ombudsmannen en väktare öfver lagarnas efterlefnad af
budsmannen. domare och ämbetsmän (dock under eget ansvar)!, hvilken
skulle ersätta sekreta deputationens, justitie- och proto¬
kollsdeputationens pröfningar under frihetstiden och till
hvilken enskilda kunde vända sig med sina besvär. Han
väljes jämte en suppleant vid hvarje riksdag genom sär¬
skilda elektorer. Honom åligger att vid hvarje riksdag?
afgifva en berättelse om sin verksamhet, anmärka lagars
och författningars brister samt föreslå förbättringar. Han
har därjämte, såsom nyss nämndes, rätt att inskrida på
egen hand mot högsta domstolen och är riksdagens åkla¬
gare mot statsråd inför riksrätt, eventuellt äfven mot full¬
mäktige i banken och riksgäldskontoret, riksdagens revi¬
sorer och i allmänhet, när det af någon anledning kan
tillkomma riksdagen att beifra fel eller förbrytelser.
Statsutskottet Statsutskottet skulle vid hvarje riksdag bl. a. tillse, att
och riksdagens den fastställda riksstaten blifvit följd, de under hufvudtitlarna
revisorer. : i
anslagna summor icke dragna till andra ändamål m. m.,
och eventuellt hos RSt. göra anmälan, om öfverträdelse
skett. Då riksdag endast sammanträdde hvart femte år,
ansågs det lämpligt, att en dylik granskning äfven skedde
mellan riksdagar, och af den anledningen tillkom bestäm¬
>! Instr. ?7/, 1810, !/, 1830.
2 Före 1866 äfven hvarje år mellan riksdagarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free