- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
657

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §71. Ståndsutjämningen. De särskilda stånden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 71. Ståndsutjämningen. De särskilda stånden. 657
Genom en grundlagsparagraf gjordes slut på hvad
som ännu kunde återstå af ett annat adligt privilegium,
liksom på ett gammalt tvisteämne stånden emellan. RF.8
28 föreskref, att vid alla befordringar afseende skulle fästas
endast vid skicklighet och förtjänst men icke vid börd.
Visserligen bibehölls i fråga om de högsta ämbetena, stats¬
råd och justitieråd (liksom i allmänna beredningen), till en tid
den gustavianska fördelningen (frälse eller ofrälse, frälse
och ofrälse), men äfven detta minne från ståndsstriderna
försvann 1844—45.!
RF. § 28.
Vid 1809 års riksdag beviljades äfven extra rotering Extrarotering.
under krigstid för dittills oroterad jord, och hvad bevill¬
ningen för adelns fasta egendom angår, kom den utan vidare
att hädanefter utgå efter samma grunder som för annan
jord.
Hufvudresultaten blefvo sålunda, utom hvad nyss an¬
förda $ 28 innehåller, att lagstiftningen om frälsejord
med dess tillkommande förmåner upphörde att vara af
privilegienatur, sedan rätten att innehafva sådan jord ut¬
sträckts till alla, att krigsbördorna något jämnare fördela¬
des samt att de hinder, som möjligen i borgerskapets
privilegier förefunnits för en friare näringslagstiftning, un¬
danröjdes.
Allmogens vidtgående yrkanden upptogos vid riksdagen
1812 och behandlades af ett särskildt utskott, men utan
att leda till något resultat.
I afseende på själfva privilegielagstiftningen bestämde
RF. 8 114, att det skulle bero på samtliga ståndens öfver¬
enskommelse och konungens bifall att låta privilegierna
undergå jämkningar eller förändringar, liksom inga nya
privilegier kunde gifvas rörande ett riksstånd utan konun¬
gens och alla ståndens vetskap och samtycke.
Stindsprivilegiernas heterogena beskaffenhet har emeller¬
tid gjort, att förändringar i dem skett på olika sätt. En
grundlagsparagraf upphäfver utan vidare en privilegie¬
! Vid samma riksdag bortföllo äfven hindren för adelsman att
blifva tjänsteman i stad.
Hildebrand, E. Sv. statsforfattningens hist. utveckling. 42
Resultatet
1809—10.
Privilegielag¬
stiftning eal.
RF. § 114.
Olika sätt att
upphäfva
ståndsprivile¬
gier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free