- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
665

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §72. Föreningen med Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 72. Föreningen med Norge. 665
Karl XIII var enligt svensk ståndpunkt från och med
d. 14 jan. Norges konung. Norrmännen erkände emellertid
icke freden i Kiel utan reste sig mot densamma, gåfvo sig
d. 17 maj en egen författning och valde en egen konung.
Vapnen måste sålunda afgöra saken, och ett krig började,
hvari öfverlägsenheten i allt väsentligt stannade på Sveriges
sida. Det afbröts dock snart genom konventionen i Moss Konventionen i
d. 14 aug., enligt hvilken bland annat det norska folkets "EtG
representanter skulle sammankallas till en riksdag (’diéte’)
i Kristiania och konungen af Sverige meddela sig med
dem genom en eller flera kommissarier, hvarjämte den
senare lofvade att antaga Eidsvoldsförfattningen och ej i
den föreslå andra ändringar än dem, som voro nödvändiga
för de båda rikenas förening, och att icke göra sådana
annat än i samråd med riksdagen (’de concert avec la diéte’).
I en hemlig artikel lofvade prins Kristian att genast (‘de
suite’) under någon förevändning anförtro verkställande
makten åt statsrådet, som skulle underteckna regerings¬
handlingarna »på högsta befallning» (’par ordre supreme”),
och i en annan hemlig artikel förband sig prinsen att
utan förbehåll öfverlämna den verkställande makt, hvar¬
med han var beklädd, i folkets händer samt att ofördröj¬
ligen lämna Norge.
Man har sökt vindicera den uppfattningen, att Sverige
genom Mosskonventionen, hvad Norge angår, gaf Kieltrak¬
taten på båten.! Så vidt jag förstår, äro bevisen för denna
uppfattning otillräckliga och motbevisen afgörande. Någon
så synnerligt stor vikt torde dock ej ligga på saken, allra
i öfrigt vare sig mellan Ryssland och Sverige eller Norge och Polen.
Det hette därom i Wienkongressakten: »Hertigdémet Varschava är
förenadt (’réuni) med ryska kejsardömet. Det skall oåterkalleligen
Cirrévocablement’) vara därmed förbundet ("li€’) genom sin författning
för att besittas af H. M. kejsaren af alla Rysslanden, hans arfvingar
och efterträdare för all framtid Cå perpétuité’)», hvarpå följde några
bestämmelser om de förmåner kejsaren skulle gifva >»denna stat>
(cet état’). Det lärer möjligen kunna sägas, att Polen härigenom
öfverlämnades åt ryska kronan men säkerligen icke åt Ryssland
själft, och det var äfven i detta fall själfklart, att hvad Polen först
och främst måste offra var tanken på egen utrikespolitik.
! Senast Aubert och Y. Nielsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free