- Project Runeberg -  Sveriges statskalender / 1970 /
20

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avlöning och pension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Avlöning och pension

en viss orientering lämnas angående det allmänna löneläget i fråga om i kalendern redovisade
statliga befattningshavare meddelas här en summarisk översikt över vissa lönegradsplaceringar
enligt avtalsläget vid 1969 års utgång. För kännedom i övrigt om lönegradsplaceringen för olika
tjänster hänvisas till ifrågakommande avtal. Från anställningsformen i olika fall bortses här.

Arvode till statsråden — vilka ej innehar lönegradsplacerade tjänster i vanlig mening —
utgår enligt lönegrad C 6 (för utrikesministern C 7).

Justitiekanslern och riksåklagaren är placerade i C 6.

Inom statsdepartementen (utom utrikesdepartementet) tillhör statssekreterarna C 4 och
tjänstemännen i övrigt fördelas på lönegraderna C 3-1, B 6 och 5 samt A 30, 28, 26 och 24.
Expeditionschefer står i C 3, departementsråd i C 2, kansliråd i C 1 och departementssekreterare i B 6
eller högst A 30.

Vid de centrala ämbetsverken är generaldirektörerna placerade i C 6 eller C 5, i vissa specialfall
i C 8. Överdirektörer-verkschefer tillhör i allmänhet C 4 och byråchefer i regel C 1. Den
normala lönegradsserien inom byråorganisationen är i övrigt B 6 och 5 samt A 30, 28, 26, 24 och 23.
Avdelningsdirektörer står i B 6 eller B 5, byrådirektörer i A 30, A 28 eller A 26 och förste
byråsekreterare i högst A 24.

Inom domstolsväsendet gäller för justitie- och regeringsråd C 6, för presidenter C 6 eller C 5
och i övrigt i regel C 4, 2 och 1, B 6 och 3 samt A 25. Lagmän står i C 4, borgmästare och
häradshövdingar i C 2, hovrättsråd, rådmän och tingsdomare i C 1, revisionssekreterare i B 6,
assessorer i B 3 samt fiskaler och tingssekreterare A 25.

De högsta tjänstemännen inom utrikesförvaltningen är placerade i C 5 (kabinettssekreteraren
och vissa sändebud). I övrigt ansluter sig lönegradsplaceringen i stort sett till den för
statsdepartementen gällande. Sändebuden står i C 5, C 2 eller C 1, generalkonsulerna i C 2, C 1 eller
B 6 och konsulerna i högst B 6. Ambassadråden står normalt i B 6 och ambassadsekreterarna i
högst A 28.

I fråga om militära tjänster är överbefälhavaren placerad i C 8, försvarsgrenscheferna i C 6
och militärbefälhavarna i C 5 eller C 4. I övrigt tillämpas lönegradsserien C 4-1, B 5 samt A 30,
28, 26 och 23. Regementscheferna (motsvarande) står i C 1.

Inom undervisningsväsendet är med tillämpning av löneplan U professorerna placerade i
U 27 och övriga högre lärare vid universitet och högskolor i U 22 eller U 20. Rektorer vid
lärarutbildningsanstalter och högre skolor tillhör i regel U 27, U 26 eller U 22 samt lärare i
läroämnen U 20 eller U 17. Skolinspektörerna är placerade i U 26.

Ärkebiskopen tillhör C 5, biskoparna C 4 och domprostarna B 6.1 övrigt gäller för präster
inom svenska kyrkan A 28 och A 26-23.

Landshövdingarna är placerade i C 6, länsöverdirektören i Stockholms län i C 5 samt
landssekreterare och landskamrerare i C 3. I övrigt tillämpas inom landsstaten i stort sett samma
lönegradsserie som inom byråorganisationen i ämbetsverken. Länspolischeferna tillhör C 1 och
kronofogdarna i regel högst B 5.

Inom riksdagen och dess verk gäller beträffande riksbankschefen C 8, riksdagens
ombudsmän C 6, riksgäldsdirektören C 5, första och andra kammarens sekreterare, direktören för
riksdagens förvaltningskontor och kanslichefen hos riksdagens revisorer C 4 samt
utskottssekreterarna C 4 eller C 3. I övrigt ansluter sig lönegradsplaceringen i huvudsak till den inom
statsdepartementen och ämbetsverken tillämpade.

Lönen för en viss tjänsteman bestäms dels av den lönegrad som hans tjänst tillhör och dels av
den löneklass inom lönegraden i vilken tjänstemannen är placerad. De ovan angivna
anställningsformerna saknar däremot betydelse för själva lönen.

Inom löneplan A omfattar varje lönegrad fyra löneklasser och detsamma gäller de flesta
lönegraderna inom löneplan U samt den enda lönegraden inom löneplan D. Lönegrad A 26
exempelvis omfattar sålunda löneklasserna 26, 27, 28 och 29. Vid tjänstetillträdet placeras
tjänstemannen normalt i den lägsta löneklassen inom den för hans tjänst gällande lönegraden och
löne-klassuppflyttning sker efter resp. 3, 6 och 9 års anställning. Särskilda regler gäller i fråga
omlöne-klassplaceringen vid befordran från lägre till högre tjänst.

Alla lönegrader inom löneplanerna B och C samt de högsta lönegraderna inom löneplan U

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:44:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/statskal/1970/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free