Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De lycksaliges ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter, behöver inga lagar! Är det rätt?
— Det är rätt, svarade församlingen.
— Men Peter Snagg, återtog Lasse, han vill hellre ha ett
bristfälligt samhälle med lagar än ett fullkomligt utan lagar.
Nu tog Peter ordet.
— Jag lämnar frågan om den borgerliga lagen, därmed må nu
vara hur det vill, men ett samhälle utan religion kan icke bestå!
— Gott, sa Lasse, det har du rätt i! Vi måste ha en religion!
Men låtom oss undersöka, om den gamla religionen duger för
våra nya förhållanden! Vill församlingen låna mig sina öron en
stund?
— Ja, svarade församlingen.
— Jag börjar från början, sade Lasse, eller med syndafallet.
Människorna gingo nakna i lustgården och arbetade intet. Gott!
Så åto de med olydnad av kunskapens träd och blevo utdrivna
kring jorden att arbeta! Nåväl! Vi ha återfunnit paradiset, men
ett paradis utan något kunskapens träd. Vi kunna sålunda icke
synda, om vi också ville det aldrig så gärna. Och om vi också
gjorde det, så kunna vi varken utdrivas, ty vi ha ingenstans att
ta vägen, ej heller tvingas att arbeta, ty vi ha ingenting att
arbeta med. Alltså förfaller syndafallet och kan icke ha någon
tillämpning på nuvarande förhållanden. Erkännes det?
— Ja, svarade församlingen och rev sig i huvudet, men
kaptenen kastade av sig skjortan och gick ner till stranden för att
bada.
— Alltså, fortfor Lasse, efter intet kunskapens träd finnes,
finnes ingen synd; efter ingen synd finnes, behöves ingen försoning
och därmed faller hela läran. Gillas det?
— Demonstreringen gillas, sade Peter, men människans
medfödda behov av en religion kan icke utrotas.
— Erkännes, svarade Lasse, men om det vore ett medfött
behov att gå i kyrkan och spela orgor, så skulle detta behov finnas
hos alla folk. Nu fanns det icke hos de vilda folken, alltså vore
behovet att sova i kyrkor, spela orgor, sätta upp psalmnummer
och ta upp kollekt icke ett medfött behov, utan ett förvärvat.
Gott! Vad man förvärvat kan man också förlora. Få se, om vi
icke förlora behovet att få ovett av en supig präst, att ge bort
sista kon, när prästen skall läsa högt över ett lik, och så vidare,
få se bara, säger jag.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
