Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fullblod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vi se här tjuren Alexander, ropade prästen, ni tror att det
är en gud, och ändå är det bara ett stackars nötkreatur, eller
hur, fellah?
Men då höjdes ett förfärligt anskri, och mitt ibland allt det
förvirrade larmet utbrast en kvinnoröst:
— Tempelskändare! Ned med hädaren, lögnaren!
Och på mindre än en minut var översteprästen strypt av
kvinnorna, utsläpad och kastad i en brunn.
Och samma behandling vederfors fellahn, som hade skändat
den heliga lögnen.
Men prästerna funno lämpligast att nedfälla förhängena och
togo sin tillflykt till det allraheligaste, varest de fortforo med
sin heliga boskapsskötsel och allt framgent ägnade sitt liv åt
dyrkan av det enda saliggörande misstaget.
Skriven på franska 1885, översatt till svenska
av Eugéne Fahlstedt och utgiven i Tryckt och
Otryckt III 1891.
Fullblod
Utanför trädgårdsplanket stod den väldiga nyponbusken med sina
tusentals kvistar, böjliga som florettklingor av smitt stål, och
överhöljda med röda nypon.
Från sin anspråkslösa vrå kunde han kasta en blick in i
trädgårdsmästarens planteringar. Där fanns det också rosenbuskar,
men av helt andra slag.
Små, ynkliga buskar, inte högre än vattenkannan. Och somliga
av dessa bräckliga varelser voro svärtade av frosten, som drabbat
dem just när de skulle gått i frukt, andra, och det de flesta, voro
ofruktsamma, av en alltför fin ras för att äga könskraft, och gåvo
endast halvutslagna knoppar samt ofullgångna foster. Han hade
sett dem alla förra sommaren, hur de kråmade sig på rabatterna
med sina röda, gula, vita grannlåtsblommor; men vad de nu
hängde och slokade och sågo eländiga ut! Trädgårdsmästaren var
nog inte glad, när han såg dessa välborenheter stå där som
hoppackade trasor.
— Usch, sådans blodlösa ena; här måste skaffas friskt blod.
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
