Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hov åt den röda internationalen, vilken i våra dagar omfattats
med så mycken sympati av alla bildade.
Vad är drottning Sofia skyldig sitt fosterland Nassau? Och vad
gör hon för sitt av Preussen annekterade land? Jo, hon ingår
allians med Preussen och låter stockholmarne hurra för sitt
fosterlands erövrare, samt hotar sitt tredje fosterland Norge med en
preussisk flotta — om man får tro elaka människor och
tidningar. Men det skall man inte.
Och prinsessan Viktoria?
Att vara svensk är icke sämre än att vara något annat, men
icke bättre heller.
Det är ganska billigt att bli svensk! Det kostar bara lösen för
svenskt medborgarbrev. Men att vara svensk är dyrt. — Det
kostar––––––Ja, ni kan se efter på debetsedeln. (Men tull-
och brännvinsmedel och charta sigillatamedlen, se ni inte där.
Och de äro mångfaldigt större.)
Jörgens Stockholmsbrev 6—3—1886.
Svensk natur
En uppsvensk, som endast på nattåg genomrest Sveriges sydligaste
provins för att komma ut till Europas fastland och sedan, efter
flerårig vistelse i Tyskland och Frankrike, företager några
strövtåg i det södra och västra Skåne, skall till en början med
förvåning märka, att han icke kommit hem. Han har rest norrut ett
par dagar, genom Nordtysklands triviala åkerbrukslandskap,
kanske genomfarit Brandenburgs sandsvältor och Mecklenburgs
flackland, lämnat den tyska hamnstaden, och efter en dagsresa på
havet, alltjämt norrut, landar han på en ljus strand, öppen och
ljus, där de gulvita kalkblocken bilda en skoning mot sundets blå
böljor.
Från stranden, som mera ger intrycket av fransk än tysk kust,
sträcker sig landet inåt i öppna slätter, än släta som ett golv,
än svepande sig i sköna våglinjer, där åkrarna breda ut sig som
väl kammade fällar. Här frodas det ömtåliga bovetet på släta fält
mellan krit- och flintbollar, och i lerorna knyter vitbetan sina
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
