Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historieskrivningens omöjlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och karaktärsutveckling spelar den största rollen. Själva Schiller
fann Jungfrun av Orléans sakna det stora intresset, och därför
vågade han mot bättre vetande pådyvla henne en övergående
kärlek till Dunois, bastarden av Orléans.
Men Kristina var ingen jungfru av Orléans. Dock, att hon
älskade, är ju intet att beskärma sig över och behöver icke
kache-ras. Som amazon och Précieuse ridicule, skrivande sig Makelos
med grekiska bokstäver, äger hon intet intresse: men som kvinnan,
kämpande för sin förmenta oavhängighet, även i kärleken, och
dukande under såsom madame Staels Corinne, är hon ett stort
och tragiskt, ytterst dramatiskt motiv.
En uppsåtlig och ödesdiger förfalskning är även
Helgeands-holms beslut, som vi fingo i oss i ungdomen. Det lär vara
uppdiktat av en Paine Eriksson till Ravenäs, och tillerkände kronan
grundregalen och rätt till dagsverken av bönderna, vilkas jord
även skattlades. Det vill säga konungen blev godsägare av
Sveriges rike.
Det finns något som kallas pragmatisk historia. I denna sorten
ställas händelserna i sammanhang av orsak och verkan. Och
därmed börjar det stora kannstöperiet; där förväxlas orsak och
verkan, där pådyvlas personer motiv och tänkesätt, som de aldrig
ägt, där undras om det icke varit bättre om Napoleon handlat så,
där gissas att det fanns ett hemligt motiv till freden i Aachen
som vi icke känna.
Sökas orsakerna till franska revolutionen, så finner överklassen
dem i folkets förvildning, och underklassen finner dem i
konungens och hovets uselhet.
De mänskliga intressena och passionerna diktera omdömena;
en protestant skall alltid skildra trettioåriga kriget som en härlig
seger, och Liitzen som en triumf; katolikerna anse det kriget som
ett straff för avfällingarne, då Tyskland i hundraårigt krig
förvandlades till en ödemark, och Liitzen som ett nederlag då
konungen i schackspelet blev matt. Det protestanterna kalla frihet
från Rom, nämna katolikerna en babylonisk fångenskap, då
lands-furstarne blevo protestantiska kyrkornas påvar. Luther är för dem
en söndringens man, som skilde församlingarna i norr ifrån Rom,
där den apostoliska successionen och traditionen var deponerad.
O. s. v.
Vartill tjänar då att skriva pragmatisk historia, när man vet
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
