Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upptäckar-humbug
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m., den 26 och 27 juli. Det är ju ungefär polcirkelns
(Haparandas) nordliga bredd. Vad är orsaken att Peary återger den
observationen, som icke bevisar att han tagit polen? Nu har jag
läst 6 häften, men icke sett till något loggboksblad från polen.
Vad betyder detta? Saken synes sjuk? Men det är lika fullt
möjligt, att han varit vid nordpolen som att Shakleton varit vid
syd-polen, vilket anses vara bevisat. Intressant som observation är
dock att den trovärdiga sydpolsmannens verkliga upptäckt gjorde
mindre buller än de suspekta nordpolskarlarnas, vilket dock var
att vänta, då man vet att det är bara humbug som ”samlar
nationen”. Men vad fingo de se vid polerna? Stod polstjärnan i
zenit? Vart pekade kompassnålen, då magnetiska polen ligger på
81 gr.? Syntes månen bara i första och sista kvarteren såsom
astronomerna uppgåvo för trettio år sedan? Hur förhåller sig
pendeln mitt över jordaxeln? Hur mycket minskades avstånden
mellan longituderna, som äro 0 gr. vid polen, och hur gav sig
jordens avplattning till känna? Intet svar!
— Har Sven Hedin upptäckt några nya länder?
— Nej!
— Varför skall nationen samlas vid landgångar och perronger
när han kommer sättande?
— Fråga? Det finns ju mänskor, som på ett obegripligt sätt
omge sig med en skräckregering och under stark betäckning av
sammanflätade intressen uppnå en ställning, att ingen törs på
dem. Om man vill (törs) värdesätta Hedin, skall man läsa hans
eget förord till Prschevalskijs Forskningsresor, där han uppräknar
de flesta föregångare. Men av de svenska Asiafararna känner han
icke flera än Lorens Lange, som dock var född i Stockholm.
Strahlenberg, Schönström, Schnitscher, Renat (Renarth?),
Ca-lander, Molin, Busch, Muller, voro okända för Hedin (1891),
ehuruväl vårt geografiska sällskap och det ryska utgivit värdefulla
kartor, och jag i Kulturhistoriska studier (Bonnier 1881), låtit
trycka en bibliografi över karolinernas arbeten om Asiens geografi,
vilka stulits till D’Anvilles Atlas. När nu Prschevalskij rest upp,
kartlagt och grundligt beskrivit alla de länder som Hedin sedan
bereser, så blir ju Hedin bara epigon och hans verk kunde kallas
paralipomena eller remplissage, ett slags korrekturläsning. I
litteraturen kallas det eftergläfset, när man tar en formgivning av en
författare, och av tacksamhet biter honom i handen.
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
