Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt för fosterlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen, men tsaren glömde sitt reskript och sin Haagkonferens, och
japanerna togo Port Arthur, som blivit anlagt av kineserna 1880,
erövrat av japanerna 1894, och av ryssarna arrenderat från
kineserna 1898.
Men när de stridande drogo ut i kriget så sjöngs och
deklamerades om fosterlandets försvar. Vi gamla ha också upplevat
fransktyska kriget. Där var krigsorsaken något mera invecklad. Napoleon
III kunde naturligtvis inte säga rent ut att han var avundsjuk
på Preussen efter Sadowa, utan han måste finna på en
förevändning, och så togs Hohenzollarens kandidatur, eller Spaniens
erbjudande av tronen åt en preussisk prins. Prinsen avstod emellertid,
och nu borde ju krigsorsaken vara undanröjd, men som det hela
bara var en förevändning, så måste en ny sådan påfinnas; och en
så lumpen som att franska sändebudet förvägrades audiens hos
tyska kejsaren, vilken skymf han själv framkallat genom sitt låga
och påflugna sätt. Men nu slungades alla hänsyn, och maskerna
avtogos. Bismarck redigerade Emserdepeschen efter sitt huvud
och offentliggjorde i ”Times” ett hemligt dokument av det
överraskande innehåll, att Napoleon (1867) efter Sadowa ville
godkänna Preussens supremati, om Frankrike fick ostört rycka åt
sig Luxemburg och Belgien. Alla ränker blottades, personlig
avund, sårade fåfängor, otillfredsställda ärelystnader visade sig
nu på scenen, där man dock affischerat föreställning av Allt för
Fosterlandet.
Men vi gamla ha också upplevat den tragiska komedin
Krim-kriget. Sedan man i femtio år trott på krigsorsaken ”de kristnas
misshandel” i Turkiet, Rysslands utvidgningsbegär inom Europa
(Donaumynningen), så får man nu läsa att de allierade England,
Frankrike och Sardinien framträdde i det människovänliga syftet
att upprätthålla Turkiets integritet. Det är ju vackert. Så vackert,
att ingen vill tro på det. Europas ”mest civiliserade” nation
Frankrike, och dess mest religiösa England, försvara arvfiendens,
turkens, fri- och rättigheter. Tolstoj, som var med i vimlet vid
Sebastopol, har också skildrat det hela såsom en obegriplig röra.
När man upplevat sådant och mera till, såsom Danmarks
ampu-tering, Greklands och Rysslands drabbningar med Turkiet, så
blir man ju misstrogen mot fosterlandsvänner, som mena att
mänsklighetens uppfostran kan ske i kasärner och läger. Förr
skickade man det sämsta folket i krig, äventyrare och vederlikar,
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
