Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om underklassen visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla läroböcker äro först godkända af Styrelsen innan de få
begagnas.
Och läroböckerna äro mycket lärorika att se på. Enkla saker,
göras svårfattliga, liksom om kommittén, af en omedveten instinkt,
ville göra Mandaringraden så otillgänglig som möjligt.
Och synpunkten på hela lärdomen är en enda. Allt för de öfre
obehagligt undanhålles eller förtiges, och ve den som lyfter på
slöjorna.
Somliga vetenskaper äro rent monopol. Dem känna vi!
Om Underklassen visste hvad öfverklassen är! De sjelfva
sammanhållas af intressen de kalla heliga; utan yttre organisation
synas de känna hvarandra på lukten som blinda; de likna ett
frimureri med grader, hemliga signaler, af gifter, fonder. De stifta
vissa lagar, som de sätta sig öfver, de ega hemliga
undantagslagar som de begagna till sin fördel.
De disponera statsmedel, som de låta votera sig under andra
titlar än dem som skulle röja användningen.
De beherrska allt andligt lif, religionen inbegripen, som de
vända till sin fördel.
De beskydda Vetenskap, Konst, litteratur, till och med Musik
och Sport (Lek); de utdela belöningar och skymfar, endast från
en synpunkt. Om Du vill falla ner och tillbedja — mig, oss, och
de våra.
Gör Du icke det, så duger icke ditt verk, det må vara aldrig
så godt.
Under sådant beskydd, som dock skyddar för berättigad kritik,
kann ingenting vexa och trifvas, ty der fordras en viss frihet.
Historien blir det låga smickrets äreminne, dramat blir
hofdra-ma, lyriken födelsedagsvers, eller ock, börja skalderna af fruktan
för ett farligt innehåll att skrifva om bagateller, tala om annat,
helst om ingenting, och som Akademister bli de ett slags
litteraturens hofjunkare, men med rang och auktoritet.
En ny extra Blå Bok mot de skriftlärde 1910.
Utgiven i Samlade Otryckta Skrifter 1919.
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
