- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
1:10

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 2. Teknikens utvecklingsperioder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antiken, ja sedan människosläktets urtid, samt att den
stora, ännu fortskridande ekonomiska revolution, som
inleddes genom det modärna fabrikssystemets genombrott i
England mellan 1760 och 1830, möjliggjordes först genom
den tekniska revolutionen. Denna senare i sin ordning
förutsätter otvifvelaktigt, dels att det ekonomiska
samhällslifvet stod redo för en stor expansion samt dels att
naturvetenskaperna, särskildt fysik och kemi, nått ett visst
mognadsstadium.[1]

Visserligen voro uppfinnarne af de första modärna
arbets- och kraftmaskinerna mestadels rena empiriker.
Engelsmännen Hargreaves, Arkwright och Crompton, som
åren 1770, 1771 och 1779 gåfvo den modärna spinnmaskinen
dess gestalt, voro obildade handtvärkare. Cartwright, som
1785 uppfann den mekaniska väfstolen, var präst. James
Watt, som 1765, 1769 och 1784 utförde sina epokgörande
förbättringar af ångmaskiner, var däremot en fackbildad
mekaniker och stod i beröring så väl med vetenskapen
som med den tekniska och ekonomiska praktiken. I
själfva värket är det den modärna teknikens egenskap af
systematiskt tillämpad naturvetenskap, som gifvit
den dess underbara utvecklingskraft, lösgjort den från all
äldre tekniks bundenhet vid tradition och sedvänja samt
gifvit den ett bestämmande, ett oemotståndligt inflytande
på samhälle och kultur. Tekniken inom ett yrke är ej


[1] L. c., bd. II, s. 60. Sombart framhåller, att fysikens och kemiens
första stora nydanare — Laplace, Galvani, Volta, Lavoisier, Priestley
m. fl. — värkade under det 18:de århundradets sista årtionden, d. v. s.
under den tekniska och industriella revolutionens första årtionden. Det
19:de århundradet, i hvars första hälft en Berzelius, en Davy, en Ampère,
en Gay-Lussac, en Liebig fortsatte banbrytarnes värk, har sett jättelika
industrier uppblomstra och omdanas på grundval af kemisters,
elektricitetsforskares, optikers, bakteriologers och andra naturvetenskapsmäns
upptäckter och rön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free