Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 5. Det modärna förvärfsbegäret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten och historiens och etnografiens lärdom, envisats
att fasthålla vid den föregifvet bekväma, men vetenskapligt
tämligen sterila fiktionen om en »normal», »oföränderlig»,
»ren», »abstrakt» eller öfver hufvud såsom fundamentalt
ovariabel tänkt ekonomisk människonatur. I själfva
värket är denna lika variabel och mäktig af utveckling
som den moraliska, den intellektuella, den estetiska, den
politisk-rättsliga, den sexuella, den religiösa
människonaturen. Nationalekonomiens teori om den ekonomiska
principen, det minsta medlets princip, måste ha till föremål
den hos människorna faktiskt värksamma ekonomiska
principen i alla dess ofullkomligheter och växlingar.
Människornas ekonomiska natur omfattar dessutom vida mer än
denna »princip» allena. The economic man är en användbar
term, om därmed menas den i någon mån och på något
sätt hushållande människan, af hvilken ras, nation och
historisk period som hälst, men låter oss misstänka, att
den allmänna ekonomiska teorien är på afvägar, om den
visar sig beteckna denna högt specialiserade, historiskt och
lokalt afskilda människovaritet, som man skämtsamt kallat
»homo sapiens lombardstradarius». 1)
Att för ett visst tidsskede påvisa de socialekonomiska
företeelsernas orsaker måste, bland annat, innebära att de
under perioden »ekonomiskt ledande personligheternas i
regel förhärskande motiver göras till förklaringsgrund för
periodens ekonomiska samhällslif». 2)
1) Lombard Street är som bekant det äldsta bankkvarterets centrum
i London. Den lika genialiske som inflytelserike engelske
nationalekonomen David Ricardo tog något ensidigt intryck af denna typ af
»ekonomisk människa».
2) W. Sombart, Der moderne Kapitalismus, bd. I, s. XXI. Jmfr.
min framställning af Sombarts teorier i Ekonomisk tidskrift för nov. och
dec. 1904, hvarur delar blifvit med mindre ändringar återgifna här.
Steffen, I. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
