Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 8. De kapitalistiska och socialistiska utvecklingstendenserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt kommunal och statlig arbetarförsäkring visat sig
vara socialhygieniskt nödvändiga komplementer till den
mognande »kapitalistiska» samhällsordningen.
Slutligen må framhållas att statliga och kommunala
produktionsföretag i största skala — domäner, järnvägar,
post, telegraf, vattenledningar, gasvärk, spårvägar o. s. v.
— allt från början visat sig vara fullt förenliga med det
modärna produktionssättets väsen. En stadig utsträckning
af förstatligandet och kommunaliserandet synes vara en
nödvändighet af samma slag som konkurrensens nationella
reglering på vissa områden och en del privatföretags
nationella organisering.
Till det modärna produktionssättets väsentliga
kännetecken höra otvifvelaktigt den naturvetenskapliga tekniken,
vissa drag i pänninge- och kreditväsendets modärna
gestaltning, den ekonomiska rättsordningens utveckling i
frihetlig riktning, tendensen till stordrift samt det
ekonomiska samhällslifvets fortskridande organiska
konsolidering. Däremot har det icke besannat sig att, såsom de
äldre, Adam Smith och David Ricardo teoretiskt
nära-stående nationalekonomerna antogo, exklusiv privategendom
i materiella produktionsmedel, exklusiv privatföretagsamhet
och fullständigt oreglerad konkurrens skulle vara från det
modärna produktionssättet oskiljaktiga drag eller representera
utvecklingens hufvudriktningar. Lika litet har, som vi sett,
den från Karl Marx utgående skolan af socialistiska
nationalekonomer fått rätt i sin teori, att det modärna
produktionssättet gör samtliga materiella produktionsmedel till ett allt
mindre fåtals privategendom och samtidigt nedstörtar den
stora massan af öfriga samhällsmedlemmar i ett
proletärelände och en urartning af tilltagande ohygglighet.1)
1) Karl Marx Das Kapital, Bd. I, 1883, s. 663—64. Jmfr min
Lönarbetaren och Samhället, s. 242—48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
