Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 9. Den demokratiska individualismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODÄRNA SAMHÄLLSOMDANINGEN 90
af det ekonomiska tryck, från hvilket de söka befria sig eller
i hvilket de åtminstone söka lättnad. Detta tryck förklarar
villigheten att fördraga fackföreningarnas »tyranni» och
sympatierna för det, visserligen blott i teorien existerande,
socialistiska »tvångssamhället». Fanns det mer värklig ekonomisk
frihet inom det modärna samhället för oorganiserade
lönarbetare, skulle vi helt visst ej finna arbetarorganisationerna
och socialismen så »frihetsfientliga», som de nu äro.
Förmåga och god vilja att värkligen tänka sig in i
arbetarklassens lefnadsförhållanden finner man ytterst sällan
hos dem, som själfva börjat sin ekonomiska karriär med
en sorgfällig, till de högre och mer inbringande
intelligensarbetare- och ledarefunktionerna förberedande uppfostran
och som eventuellt genom »relationer» eller arf kommit
in i ett gynnsamt arbetsfält (t. ex. i en »gammal väl
inarbetad» affär) samt måhända genom arf af
kapitalförmögenhet eller jordegendom ansträngningslöst erhållit en
riklig utrustning med materiella produktionsmedel. För de
allra flesta af dessa födda medlemmar af den ekonomiska
öfverklassen är det i själfva värket nästan en omöjlighet att
göra sig en föreställning om det pinande, förslöande
fattigdomstrycket, den för företagsamhetslusten,
själfständighetsbegäret och den sunda ekonomiska förkofringsdriften
dödande hopplösheten i en vanlig kroppsarbetareexistens —
låt oss säga med »god» lön och stadig sysselsättning eller
med »hög» lön och blott periodisk sysselsättning, så att i
närvarande ögonblick en barnrik familj kan räkna på
omkring 1,000 kr. om året för uppehället i en af vårt lands
industristäder. Använder man själf minst tio gånger så
mycket på sin egen familjs underhåll, i medvetande om
utvägar att med extra ansträngningar kunna ytterligare
stegra sin inkomst, borde man åtminstone göra de
allvarligaste försök att sätta sig in i, hvad en arbetareexi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
