Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattning som sådan vara rättesnöret. Det finnes i ett
modärnt samhälle föga annat än klassegoistiska
föreställningar om det allmänna bästa, förr än ett allmängiltigare
åskådningssätt kunnat framgå ur kampen mellan
klassuppfattningarna samt ur ett långvarigt och intensivt rent
vetenskapligt arbete med socialanalytiska och
socialfilosofiska problemer. Innan detta skett och den högre
uppfattningen af allmänt väl hunnit bli tillämpad i den
politiska och sociala praktiken, är samhället antingen
öfvervägande klassegoistiskt styrdt eller ett rof för klasskamp
eller, såsom ofta i vår tid, bådadera.
Vi iakttaga ej sällan att vissa sociala tänkesätt och
handlingsprinciper i det offentliga lifvet gälla som i
hög grad förträffliga och t. o. m. af statsmakterna och
kommunalmyndigheterna flitigt tillämpas — blott därför
att de grupper eller klasser, som för egen del finna sådan
social teori och politik naturlig och nyttig samt
fosterländskt riktig, tillhöra de af gammalt politiskt
inflytelserika eller enarådande samhällslagren. Bland
nationalekonomiska forskare råder näppeligen tvifvel om, att vissa af de
egendomsbesittande klassernas privatekonomiska intressen
få öfva ett inflytande på lagstiftning och rättsordning, hvilket
i stor utsträckning icke är hvad det påstås vara —
öfverenstämmande med det allmänna bästa. Klasskampen och
den sociala principstriden ha ännu icke varit allmänna och
intensiva nog för att bland de styrande framtvinga
medgifvandet, att den nuvarande egendomsfördelningen samt
delningen af sociala och politiska rättigheter och makt
mellan egendomsbesittande och egendomslösa strida mot
det allmänna bästa. Eftersom de besittande uppfatta
sin klassegoism såsom en allsidig och upphöjd patriotism,
kan samhället räddas från inre svaghet och urartning blott
därigenom, att de egendomslösa klasserna steg för steg fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
