Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 4. Den samhällsvetenskapliga litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inom den allmänna socialanalysen är Herbert Spencer
ännu det största namnet. Hans Principles of Sociology 1)
är icke blott det första försöket till en allsidig, rent
analytisk sociologi, utan också det första försöket att
konsekvent behandla samhällslifvet som en i ständig
utveckling stadd komplex af inbördes organiskt
afhängiga företeelser2). Hur mycket den närvarande yngre
generationen af sociologer än med rätta har att invända
mot Spencers uppfattning af samhällets och utvecklingens
väsen samt de organiska analogiernas värde i sociologien,
är hans värk likväl både som ett helt och i detaljer en
ovärderlig vägledning för alla, som befatta sig med den
analytiska sociologiens problemer.
Tillämpning af en fördjupad utvecklingslära, en kritisk
hållning mot analogier lånade från biologiens område
och en växande insikt, att de sociala företeelsernas rätta
förståelse är omöjlig utan grundliga psykologiska
undersökningar, höra till den analytiska sociologiens
viktigaste framsteg efter Spencer. Särskildt hafva Gabriel
Tarde3), Paul Barth4), Georg Simmel5), James M. Bald-
1) Tre band London 1876 — 96. Detta värk kompletteras af Spencers
Descriptive Sociology, åtta band, London 1873—1881, samt af hans The
Study of Sociology, London 1873, (sv. öfvers, under titeln "Inledning till
samhällsläran", Stockholm 1888). Dessutom har Part IX af Spencers
Principles of Psychology, London 1870, väsentligen sociologiskt innehåll.
2) Den organiska afhängigheten mellan alla sociala företeelser är
den ledande tanken i det andra stora försöket på 1870-talet till en allmän
socialanalys, nämligen i Albert Schäffles Bau und Leben des Socialen
Körpers, 1:sta uppl. 4 bd. 1875—78, 2:dra förbättr. uppl. 2 bd.
Tübingen 1896.
3) Les Lois de l’Imitation, Paris 1895; Les Lois sociales, Paris 1898,
m. fl. värk.
4) Die Philosophie der Geschichte als Sociologie, del I, Leipzig 1897.
5) Über sociale Differenzierung, Leipzig 1890.
Steffen, II. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
