Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Skolan, samhället och samhällsvetenskapen - 4. Undervisningen i en skola med samhällsvetenskapligt bildningsideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är en falsk uppfattning af utvecklingsläran, om
man tror att barn lättare förstå de samhällsförhållanden
och sociala idéer, som existerade för två eller flera tusen
år sedan än de samtida, därför att de förra ofta äro
primitivare än de senare. Primitivitet är ej liktydig med
enkelhet och lättfattlighet. Vi kunna aldrig fullt förstå
något annat samhällslif än det vi själfva lefva. Ju aflägsnare
från detta en social företeelse är, desto svårbegripligare.
Dessutom äga vi alls inga sanna och fullständiga
skildringar af äldre samhällslif. Alla historiska urkunder
äro blotta brottstycken. De flesta äro förvandlade och
fördunklade till sitt innehåll genom århundradens
missuppfattningar, tendenstolkningar, omarbetningar och felaktiga
afskrifningar och öfversättningar. De besvara aldrig alla
forskares frågor, sällan några af de viktigaste bland
dessa. Ingen historisk kunskap, särskildt ingen kunskap
om aflägsnare kulturstadier, är tillräckligt säker och i
detalj gående för att kunna bli fundament för skolans
samhällsvetenskapliga undervisning. Om skolan inger sina
lärjungar öfverdrifven vördnad för historieskrifningens
vetenskapliga soliditet, d. v. s. för dess förmåga att meddela
oss ren och fullständig sanning, gör hon sig skyldig till
en ödesdiger förvrängning af de ungas föreställningar om
så väl samhällets som vetenskapens väsen. Obestridligt
är i hvarje fall, att den närvarande historieundervisningen
ger en synnerligen ofullständig och i mycket äfven en skef
bild af statens och samhällets utveckling.
Fastare grund för våra barns allmänna sociala
uppfostran äga vi, om vi stadigt rikta deras blickar på vår
egen religion och etik, vår egen humanitet och kultur,
vår egen idealism och samhällskänsla, som äro
igenkännliga äfven för barn uti deras medmänniskors ord och
handlingar, uti våra lagar och kulturella institutioner samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
