Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Skolan, samhället och samhällsvetenskapen - 4. Undervisningen i en skola med samhällsvetenskapligt bildningsideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLAN, SAMHÄLLET OCH SAMHÄLLSVETENSKAPEN 6o
uti vårt näringslifs så väl som vårt familjelifs, vårt
kommunallifs och statslifs organisation och anda.
I stället för historieundervisning bör skolans lägre
klasser bjuda på den förberedande och inledande
deskriptiva samhällskunskapen i samband med social
åskådningsundervisning.
I mellan-klasserna fortsättes denna undervisning, men
därjämte meddelas historisk samhällskunskap — främst
politisk och ekonomisk historia samt därnäst
religionshistoria, vetenskapshistoria och konsthistoria (däri inräknad
»litteraturhistoria»).
I gymnasie-klasserna, slutligen, studeras teoretisk
samhällskunskap vid sidan af deskriptiv och historisk dylik.
Särskild vikt bör läggas vid att gifva den mognande
ungdomen en inblick i rättens och moralens utvecklingsförlopp
och inbördes förhållande. Om skolans uppgift är att gifva
allmän medborgerlig bildning, måste hon sörja för att
hennes abiturienter äro »mogna» i den mening, att de
äro förtrogna med samtidens mest aktuella
moralisk-rättsliga samhällsproblemer. Hit höra spörsmålen om brott och
straff, om egendomsrätt och egendomsmoral, om
ekonomisk rätt och moral, om politisk rätt och moral, om sexuell
rätt och moral (äktenskapslagstiftning, kvinnofrågan,
prostitution), om statskyrka och religionsfrihet o. s. v.
På sådant sätt förberedda, skola de unga kunna träda
ut i lifvet, medvetna om att det finns uppgifter för dem
i det samhällslif, som nu pulserar i världen, medvetna om
att det allmänna har behof af deras unga hängifvenhet
och värksamhetslust, medvetna om att det för hvarje man
och kvinna finns äfven andra och högre uppgifter i lifvet,
än att sörja för sin egen och de sinas ekonomiska existens
och trefnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
