Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Socialpolitikens förutsättningar och uppgifter - 2. De sociala frågorna och de sociala rörelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 DE SOCIALA FRÅGORNA OCH DE SOCIALA RÖRELSERNA
En social fråga är en, hela samhällsklasser
omfattande misstämning, som grundar sig på föreställningar
om önskvärdheten och möjligheten af omfattande och
djupgående förbättringar i samhällsordningen. En social fråga
föreligger, då en hel samhällsklass befinner sig i rättsliga,
ekonomiska, sedliga lefnadsförhållanden eller öfverhufvud
i ett socialt och kulturellt läge, som inom afsevärda
kretsar af den socialt tänkande allmänheten uppfattas
såsom icke tillfredsställande samt såsom påkallande
ändringar i samhällsorganisationen.
De sociala frågorna äro lika många som
riktningarna eller arterna af det med sociala reformföreställningar
sammanhängande sociala missnöjet. Hvarje social fråga
innebär, att en föreställning om ett bättre socialt
tillstånd förefinnes vid sidan af känslan af olust gent emot
det bestående. I begreppet »social fråga» ingår icke
blott begreppet »socialt missnöje», utan äfven begreppet
»social idealism». Idékampen om de sociala frågorna
gäller icke enbart spörsmålet, huruvida sociala
missförhållanden värkligen föreligga och huruvida de äro rätt
uppfattade och framställda uti diskussionen. Så snart
tillvaron af ett socialt ondt medgifvits, öfvergår debatten
och kampen till frågan om rätta sättet för det ondas
afhjälpande. Och det är vanligen härom, som den hetaste
striden står.
En »social fråga» kan uppstå på olika sätt.
Anspråken på samhällsordningen kunna stegras, samt
föreställningarna om dess förbättringsmöjligheter vinna ökad
spridning och stadga, utan att samhällslifvets värkliga
framsteg motsvara dessa anspråk och förväntningar. A
andra sidan kunna samhällsförhållanden af ekonomisk,
rättslig, etisk eller annan art försämras, utan att nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
