- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
4:43

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Socialpolitikens förutsättningar och uppgifter - 5. Riktningarna inom socialpolitiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

RIKTNINGARNA INOM SOCIALPOLITIKEN

Någon allmän begreppsmotsättning mellan
»konservatism» och »liberalism» existerar naturligtvis ej, då termen
»konservativ» icke på minsta sätt utsäger, hvad det är
som skall konserveras. I själfva verket är det
gammalliberala partiet det typiskt modärna konservativa partiet,
ty detta parti vill konservera just de drag i det bestående
samhället, som hittills utgjort kärnan i dess sociala
modär-nitet — nämligen den möjligast konsekvent
individualistiska privategendomen och näringskonkurrensen samt det
legalt oreglerade fabrikssystemet och den legalt oreglerade
stordriften öfver hufvud.

Storborgareklassen, de modärna storkapitalisternas
klass, är den främsta representanten för vår tids
ekonomiska liberalism. Dess socialpolitiska mål är
konserverandet af alla de drag i den bestående samhällsordningen,
som äro någorlunda goda uttryck för den sociala
liberalismen. Socialpolitiska reformer fordrar den blott, då feodala
eller småborgerliga institutioner stå i vägen för den
konsekvent individualistiska egendomen och konkurrensen samt
stordriften.

Lika litet som konservatismen kan innebära ett
vallöst konserverande af redan existerande sociala institutioner
och idéer, lika litet kan liberalismen innebära ett kraf
på förvärkligandet af hvad slags social frihet som hälst.
Det är inom all liberalism fråga om en alldeles
egendomlig art af social frihet — ehuru detta ofta förbises
af dess anhängare, på samma sätt som de konservativa
ofta förbise, att det ej är konservatismen i sig, utan den
bakom denna liggande sociala idealismen, som skiljer
dem från liberalismen och socialismen.

Äfven liberalismens »frihet» är ett socialt val- och
idealbegrepp af nödvändigtvis växlande innehåll.

Den socialpolitiska liberalismens kärna är ett socialt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free