Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 4. Utvecklingen af finanshushållningens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALPOLITISKA PRINCIPEN FÖR BESKATTNINGEN 76
den modärna rättsordningens växelvärkan med det ekono
miska samhällslifvet. Att den modärna socialpolitiska
principen för finanshushållningen innebär
finanshushållningens och särskildt beskattningens användande som ett
medel att utjämna de socialekonomiskt och kulturellt
skadliga olikheterna i inkomst, förmögenhet och
uppfostran, så att de egendomslösa och mindre bemedlade
samhällsklasserna erhålla större ekonomiska fördelar, än
deras blotta förvärfsvärksamhet för närvarande kan skänka
dem — det är det nya draget i den ifrågavarande
finans-hushållningsprincipen. Däremot är tillvaron i och för sig
af en socialpolitisk princip för finanshushållningen
ingalunda något nytt. Principen har dock i äldre tider haft
ett, från våra modärna föreställningar om socialpolitikens
rätta innebörd så starkt afvikande innehåll, att vi blott
med viss svårighet upptäcka, att det värkligen var fråga
om ett slags socialpolitik.
Den socialpolitik, som uppstod inom feodalstaten,
hade till mål att inom vissa samhällsklasser, adel och
högre prästerskap, samla största möjliga mått af
jord-och kapitalegendom samt kulturella, politiska och rättsliga
privilegier. Till dessa senare hörde skattefrihet och
skatteprivilegier. Sträfvandet efter en möjligast
fullständig skattefrihet för de högre, med produktivegendom
rikligast utrustade, men i produktionsprocessen nästan alls
ej genom personligt arbete deltagande stånden, är ett af
de på samma gång mest iögonfallande och ödesdigra
och med finanshushållningens organisation intimast
sammanhängande dragen i den från feodaltiden nedärfda och af
absolutismen utgestaltade samhällsordning, som fick
dödsstöten i den stora franska revolutionen och sedan ersatts
af det modärna, kapitalistiska och i demokratisk riktning
fortskridande samhället,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
