Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 4. Utvecklingen af finanshushållningens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77 UTVECKLINGEN AF FINANSHUSHÅLLNINGENS ORGANISATION
Denna, i skattefrihet för de mäktiga och rika
klasserna och i skatteslafveri för de rättslösa och fattiga
klasserna kulminerande socialpolitiska finanspolitik har
sitt ursprung i den feodaliseringsprocess, som bringar
den kroppsarbetande landtbefolkningen i det egendomliga
politiska, rättsliga och ekonomiska läge, som vi kalla
lifegenskap. En på eröfring, krig och våld grundad
rättsordning och därmed sammanhängande
produktionsorganisation ligga till grund för denna negativt
socialpolitiska finanspolitik.
Densamma blef redan under det I7:de århundradet
i England, Frankrike och flera andra länder föremål för
delvis framgångsrika angrepp från den storkommersiella
och storindustriella borgarklass, som stod i begrepp att
höja sig till rangen af bärare af en ny samhällsordning,
hvars grundläggande formella principer skulle blifva: allas
likhet inför lagen och näringslifvets frihet från
statsreglering. Det finanspolitiska hufvudresultatet af den liberala
samhällsrevolutionen var, att grundsatsen om vissa
samhällsklassers skattefrihet eller skatteprivilegier ersattes
med grundsatsen om alla medborgares lika skatteplikt.
De ansatser till ett mycket inveckladt beskattningssystem,
som börjat framträda redan under den feodal-absolutistiska
tiden, fullföljdes nu i något afvikande riktningar i olika
länder.
I detta beskattningssystem intogo de indirekta
skatterna redan tidigt en synnerligt betydelsefull plats.
Ja, under hela det nittonde århundradet hafva de indirekta
skatterna spelat en hufvudroll i den finanspolitiska
praktiken, om också ej alltid i den finanspolitiska teorien.
Vissa indirekta skatter hafva i det liberala, storborgerliga
samhället haft ungefär samma negativt socialpolitiska
uppgifter och värkningar som skattefriheten och skatte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
