Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 5. Direkt och indirekt beskattning och skatteöfverflyttningens problem - 6. Den liberala finanshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83 DEN LIBERALA FINANSHUSHÅLLNINGEN
Det låter icke förneka sig, att inrättandet af ett
orättvist och varaktigt samhällss k adligt och kulturvidrigt
beskattningssystem är en möjlighet — icke blott inom
den feodala och absolutistiska, utan också inom den
liberala, storborgerliga finansregimen.
Vi kunna därför omöjligt undgå att uppfatta det
som en af våra angelägnaste sociala plikter, att afskaffa
orättvisor och samhällsskadliga drag i det bestående
skatteväsendet samt att eftersträfva rättvisa och det sociala
framsteget gynnande beskattningsformer.
6.
Den liberala finanshushållningen.
Sedan den hel- eller half-feodala finanspolitiken mer
eller mindre fullständigt ersatts med den liberala, eller
rättare gammal-liberala, visade det sig vara vida svårare
att erhålla de politiskt inflytelserika samhällslagrens
samtycke till obestridligt direkta skatter än till obestridligt
indirekta. Såväl teoretiskt som praktiskt har
finanspolitikern hittills haft vida lättare att tillgripa indirekt
än direkt beskattning. Den modärna skattehistorien och
finansstatistiken bära i själfva värket otvätydigt
vittnesbörd om våra härskande samhällsklassers förkärlek för
indirekt beskattning.
I Västeuropa öfver hufvud utgöra de indirekta
skatterna för närvarande sannolikt mellan 70 och 75 proc.
af alla statsskatter samt, i genomsnitt, 40 till 45 proc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
