Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 6. Den liberala finanshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87 ÖEN LIBERALA FINANSHUSHALLNINGEJST
år 1904. Punsch och maltdrycker buro rästen af den
indirekta beskattningen.
Statsskatterna i Sverige 1904 utgjorde 24.2 kronor
per invånare mot 24.3 Mark i Preussen (med dess andel
i Tyska Riket) 1905. De indirekta skatterna voro 76.6
procent af alla statsskatterna i Sverige, men blott 67
procent i Preussen-Tyskland.
Sverige är, i likhet med Preussen, ett vida mindre
skattebetungadt land än t. ex. England och Frankrike
och äfven väsentligt lättare skattebelastadt än Italien och
Österrike. Däremot är Sverige vida sämre ställdt än
Preussen-Tyskland hvad beträffar skatternas fördelning
mellan direkta och indirekta samt närmar sig, uti de
indirekta skatternas öfvervikt, Frankrikes dåliga exempel.
Den indirekta beskattningens öfverhandtagande i
Sverige är ett drag i vår sociala utveckling under skedet
1870—1890. År 1870 utgjorde de direkta skatterna
21.5 och de indirekta 56.0 procent af samtliga
statsinkomster. År 1890, däremot, voro motsvarande tal
10.5 procent och 60.3 procent 1). Det vill säga att nära
86 procent af statsskatterna voro indirekta 1890, mot 72
procent 1870 och 76.6 procent 1904. Tillståndet 1904
uppvisar sålunda en förbättring vid jämförelse med 1890.
I början af 1890-talet utfördes beräkningar öfver en
mindre svensk (stockholmsk) arbetarefamiljs
skattebelastning, hvaraf slutsatsen kan dragas, att spannmålstullarna
ensamt sannolikt slukade minst 70 kronor och
textiltullarna 20 kronor samt de indirekta skatterna öfver
hufvud omkring 125 kronor eller 14 procent af den till
900 kronor antagna årsinkomsten. Härtill kommo
omkring 27 kronor direkta skatter. Dessa siffror, utom de
1 Beräknadt efter statistik hos Gustav Sundbärg, Sveriges Land
och Folk, Stockholm 190t, s. 190.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
