Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 6. Den liberala finanshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89 DEN LIBERALA FINANSHUSHÅLLNINGEN
sammans utgöra begreppet liberalism i ordets egentliga
och ännu i dag politiskt betydelsefullaste mening, hafva
bidragit att hittills bestämma det modärna samhällets
faktiska hållning till den indirekta beskattningen. Denna
har med stöd af de liberala principerna fått blifva ett
af de värksammaste medlen för en bevisligt orättvis och
samhällsskadlig fördelning af finansbördan, ty de liberala
principerna hafva öfver hufvud saknat förmågan att leda
oss fram till en djupare uppfattning af social rättvisa
och social välfärd.
Det är lätt att i största skala pålägga och
uppbära indirekta skatter från de breda, ja, från de fattigaste
folklagren. Det är lätt att inge skattebäraren den falska
föreställningen, att han har att göra med stegrade
produktionskostnader för de fördyrade varorna. Det är lätt
att stegra de af indirekt beskattning bestående
statsinkomsterna i öfverensstämmelse med plötsliga, enorma
ökningar af statens inkomstbehofver. Det är lätt att
med en för staten rikligt gifvande indirekt beskattning
kombinera en för vissa klasser af jordägare, kapitalister
och företagsledare ekonomiskt fördelaktig handelspolitik.
Jord- och kapitalägare- samt företagsledareklassens intresse
att genom beskattningssystemet blifva möjligast litet störda
i sina privatekonomiska intressen och sträfvande
tillgodoses lätt genom en indirekt beskattning, som träffar varor,
af hvilka äfven de rika ej kunna konsumera synnerligen
mycket större absoluta mängder än de fattigare
klassernas medlemmar, men som i utgiftshänseende spela en
ofantligt mycket mindre roll relativt till de förras
inkomster.
Sådana åskådningar och de bakom dem liggande
ekonomiska klassintressena hafva varit afgörande för
skattepolitiken efter den liberala samhällsordningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
