Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
4
Dyrköpta erfarenheter ha redan lärt oss att en
förnuftig hushållning med nationens ekonomiska resurser samt
god ordning och lugn utveckling på det ekonomiska
området för framtiden torde bli omöjliga, om icke arbetare
och arbetsgifvare i det stora flertalet viktiga fall kunna
förmås att uppgöra ömsesidigt tillfredsställande aftal, utan
långvariga afbrott i produktionsverksamheten. Vi äro
icke längre sinnade att betrakta en stor strejk eller lockout
såsom uteslutande de tvistande parternas enskilda
ekonomiska angelägenhet, ty vi veta allt för väl, att en stor
massa utanför stående, ja stundom hela nationen, blir
allvarligt lidande i sina ekonomiska intressen.
Mer och mer oförbehållsamt erkännes, att här före-.
ligger ett offentligt intresse och att det behöfs något slags
offentlig myndighet för att förebygga stora arbetstvister
eller påskynda deras biläggande. Då det saknats rättslig
utväg att bringa en samhällsskadlig arbetstvist till slut,
har man anmodat en landshöfding eller en minister eller
en annan ansedd man att, såsom ombud för hela
samhället, öfva ett slags moraliskt tryck på parterna, så att
de måtte snabbare samtycka till de ömsesidiga eftergifter,
som allena kunna leda till uppgörelse. Så småningom
har man gått längre på denna väg. I Sverige, t. ex.,
har lagstiftaren nyligen funnit nödigt att tillsätta och
aflöna sju »förlikningsmän» »med uppgift att verka för
lösning af tvister mellan arbetsgifvare och arbetare». På
Nya Seeland och i vissa af Australiens kolonier
uppdrager lagen i vissa fall åt offentliga myndigheter att
deltaga i arbetsaftals uppgörande och arbetstvisters slitande
samt stadgar i sammanhang härmed förbud för
arbetsinställelser. Där är sålunda arbetsaftalet icke längre under
alla omständigheter en ren privatangelägenhet, och
arbetares och arbetsgifvares rätt att i aftalstvister begagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
