Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
6
innan lagstiftaren får tilltro sig att skrida till verket. Att
härvid lita på den renodladt juridiska sakkunskapen och
på dilettantmässigt hoprafsade redogörelser för utländska
erfarenheter samt på arbetsgifvarnes och deras
klasskamraters uppfattning af det nödvändiga och rätta vore
ett politiskt fusk, hvars följder för nationen icke blefve
mindre fördärfliga, därför att man fuskat i god tro af
parlamentarisk slentrian, byråkratisk okunnighet och halft
omedveten klassfördom.
Att lagstifta om arbetsaftalet, fackföreningar och
arbetstvister är att inom ett af det ekonomiska
samhällslifvets mest vitala områden bryta med de socialekonomiska
låt-gå-principer, på hvilka den modärna folkhushållningen\
väsentligen, ehuru icke enbart, är grundad. En
lagstiftare, som ej har samvete att lappa i blindo och att
plåstra enligt ögonblickets växlande ingifvelser och de
härskande parti- och klassintressena, måste först noga göra
klart för sig, hvarför han öfverger principen, att
arbetsaftalet skall af samhället behandlas såsom arbetares och
arbetsgifvares rena privatangelägenhet.
Hvarför skola arbetslönerna icke längre regleras af
den fria konkurrensen och konjunkturerna på
arbetsmarknaden allena? Skola fackföreningar, arbetsgifvareföreningar
och kollektiva aftal om bestämmelserna i framtida
individuella arbetsaftal, trots »fackföreningstyranniet», betraktas
såsom nödvändiga yttringar af den enskildes ekonomiska
frihet; eller består denna senare däri, att hvarje enskild
arbetare utan något slags reglering eller påverkan utifrån,
från fackförening eller lagstiftning, uppgör aftal med
arbetsgifvaren? Hvilka äro bevisen för, att detta individualistiska
arbetsaftal innebär »arbetets frihet»? Ger erfarenheten
vid handen, att detsamma skulle gifva samhället den högsta
arbetsintensiteten och arbetsdugligheten samtidigt med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
