Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETS AF TALETS FRIHET
14
ett tomt hjärnspöke, som hemsöker »kammarlärda»
nationalekonomer och sociologer, eller en lögnaktig agitationsfras
af fackföreningsledare och socialdemokrater. Vanligen
— på sällsynta undantag när — förklarar vår
arbetsgifvare med bergfast trovisshet, att arbetarens väl
befordras af sig själft i så hög grad, som öfverhufvud
är möjligt, blott arbetsgifvaren har fria händer att sköta
sitt företag enligt strängt privatekonomiska principer, »fullt
affärsmässigt» — således utan inblandning af något
medvetet, planmässigt hänsynstagande till arbetareklassens
sociala uppstigande.
Vi hafva dock nu en lång och stormig social
erfarenhet, som öfvernog bevisat, att arbetareklassens sociala
uppstigande, lika väl som den pågående
nationalekonomiska produktionens kraf, måste fullt afsiktligt och
planmässigt tillgodoses uti arbetsaftalet, alldenstund
arbetareklassens berättigade framstegsintressen ingalunda
tillräckligt tillgodoses af sig själfva, då produktionen skötes
enligt rent individualistiska principer.
I själfva verket föreligga här icke tvänne helt skilda
sociala problemer — ett socialekonomiskt
produktionsproblem och ett socialt framstegsproblem. De äro
oupplösligt förknippade med hvarandra, tack vare det modärna
hushållningssättets komplicerade utvecklingstendenser och
egendomliga olikartade verkningar på såväl
varuproduktionens som arbetareförhållandenas område.
Det är välbekant, att den modärna industrialismen
har användning för såväl svältaflönade arbetare, .särskildt
barn och kvinnor, som för högt aflönade yrkesmän. Detta
innebär, att lägre och högre produktionsteknik samt ett
i grunden (nationalekonomiskt) slösaktigt och ett mer
ekonomiskt produktionssätt ännu användes sida vid sida.
Otvifvelaktigt är, att den högsta och mest utvecklingsdugliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
