Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 ARBETS AFTALET SOM »SOCIAL FRÅGA»
modärna produktionstekniken till fullo kan utnyttjas blott
genom att sysselsätta arbetare, som, oafsedt den mer
eller mindre höga fackskickligheten, äro starkt intresse
rade i sitt arbete samt villiga och dugliga att bedrifva
det med hög intensitet.
Spörsmålet, hur vi hos arbetaren skola kunna väcka
detta starka intresse och underhålla denna höga
arbetsintensitet, är därför ett af vår tids allra främsta
produktionsproblemer. Det är en nationalekonomisk
framstegsfråga af samma art och minst samma betydelse som
frågan om kapitalökning, yrkesutbildning, förbättrade
maskiner och förbättrad fabriksorganisation och affärsledning.
Förenta Staterna, där man hunnit längst i lösningen af
detta produktionsproblem, visa oss, hvilka ofantliga fonder
af nationalekonomisk produktionskraft här vänta på att
tillgodogöras. De metoder man där använder äro
säkerligen icke de allena saliggörande, ja, sakna icke sina
betänkliga skuggsidor; men Förenta Staterna visa, att
det folkhushåll, som öfver hufvud löser problemet, vinner
ett ofantligt tillskott i ekonomisk produktivkraft.
För den modärna arbetsgifvaren, som aldrig tröttnar
på att framhålla den enskildes ekonomiska själfintresse
såsom källan till allt välstånd och alla goda ekonomiska
ting, borde det ligga nära till hands att uttänka och
tillämpa aflöningsmetoder och införa arbetsförhållanden,
som till den högsta grad sporra arbetarnes förvärfsbegär.
Detta är ju också, hvad amerikanska arbetsgifvare i ej
ringa utsträckning gjort. Men det är förvånande att
märka, i hur ytterligt ringa grad arbetsgifvarne i andra
delar af världen sökt eller förstått att följa deras exempel.
Den vanliga aflöningstaktiken gentemot arbetaren är
grundad på tvänne principer: att det är arbetsgifvarens
sanna intresse att se till, att arbetaren icke »förtjänar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
