Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
16
för mycket» på sitt ackord, och att det är skadligt för
arbetareklassen och hela samhället, att kroppsarbetare
hafva relativt höga inkomster och relativt stor
köpförmåga. Det är väl sörjdt för, att arbetaren skall ha
alldeles klart för sig, att hans ekonomiska
samhällsställning är oförenlig med ett starkt förvärfsintresse och med
hopp om verkligt välstånd. Han vet, att det ingalunda
göres vänliga miner i arbetsgifvare- och öfverklasskretsar,
om det förljudes, att en »vanlig» murare eller mekanisk
arbetare förtjänar regelbundet bortåt 3,000 kronor om
året. Den i grunden inhumana fördomen, att
kroppsarbetarens normala ekonomiska tillvaro bör vara trång,
tarflig, utsiktslös, har ännu djupa rötter i den europeiska,
öfverklassens sociala medvetande. Man har ännu ej lärt
sig inse, att denna klassfördom icke blott är »okristlig»,
utan dessutom är ett väsentligt hinder för en fullt
tidsenlig utveckling af produktionssystemet.
Så länge vi hafva aflöningssystemer och andra
ar-betsaftalsförhållanden, som gifva arbetarens ekonomiska
själfintresse otillräcklig eggelse och därigenom faktiskt
hålla arbetsintensiteten artificiellt låg, och så länge vi
hafva en anda af fientlighet bland arbetsgifvarne mot
arbetarnes verkliga välstånd, en fientlighet, hvarigenom
dessa senare nödvändigtvis bli fientligt stämda mot själfva
det arbete som de förrätta, så länge kunna vi vara
förvissade om, att en mycket stor och väsentlig del af det
modärna arbetssättets produktivkraft ligger obrukad inom
folkhushållet. Om en ny arbetsaftalsrätt, som bättre än
den närvarande tillgodosåge arbetareklassens ekonomiska
och sociala framstegsintressen, visade sig vara ett bote
medel mot arbetarens nuvarande liknöjdhet för sitt arbetes
intensitet och kvalitet, då verkade den ifrågavarande rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
