Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
24
och barnslafveri, »utsvettning» i hemvärkstäder,
trucksystem, bostadselände, kroppslig urartning och moralisk
försumpning inom de stora arbetarmassorna till följd —
ty statsmännen och nationalekonomerna, med undantag
af några socialistiska »fantaster», hade, då den nya
regimen var i antågande, föreställt sig, att den skulle
bringa ekonomiskt oberoende så väl som välstånd
åt hvarje individ med något slags duglighet och
villighet till arbete. Man föreställde sig att fri egendom, fria
aftal och fri konkurrens skulle göra oss alla ekonomiskt
fria, om också icke alla lika burgna. Ingen, som ville
och kunde arbeta, skulle behöfva sakna det nödvändiga
eller behöfva underkasta sig en annans godtycke för att
rädda sig från hungersnöden. Alla skulle bli i grunden
ekonomiskt lika fria och själfständiga, ehuru de hade
olika arbetsfunktioner och därför olika inkomster och
förmögenhetsförhållanden. Så länge den ekonomiska
individualismen får härska, så länge fria aftal, fri
konkurrens, fri företagsamhet få existera oförfalskade af
»statssocialistiska» ingrepp, så länge, menade det nya
systemets samhäHsvise, skall hvarje ekonomiskt starkt
begåfvad yngling hafva samma möjlighet att kunna
arbeta sig upp från springpojke till miljonär som den
eller den berömde selfmade mannen, hvilken startade
där eller där i början, midten eller slutet af 1800-talet.
Här låg — och ligger för de många ännu ovakna
— den ödesdigra missuppfattningen af den modärna
ekonomiska samhällsordningens förhållande till allas ekonomiska
frihet och välstånd. Felet med dessa individualistiska
skönmålningar och angrepp mot »statssocialismen» och
annan »socialism» är helt enkelt det, att de grunda sig
på orealistiska teorier, fantastiska idealkonstruktioner, ja
i grunden på djup okunnighet om verkligheten. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
