Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 PRODUKTIONS- OCH AFTALSKOLLEKTIVISMEN
innebära i själfva värket hvarken mer eller mindre
än den förfärliga orimligheten att på den modärna
individualistiska stordriften, sådan den utvecklats och
utvecklas under våra egna ögon, tillämpa föreställningar,
lånade från den individualistiska smådriften samt öfver
hufvud från öfvergångs formerna mellan
hushållningssystemet af år 1700 och hushållningssystemet af år 1900.
Allt för många af våra praktiska affärsmän och
statsmän drömma ännu om en ekonomisk
samhällsordning, inom hvilken den för lön tjänande intelligens- och
kroppsarbetaren i normala fall kunde »bli sin egen»; en
relativt idyllisk ekonomisk samhällsordning, som tillstadde
arbetaren att ensamt genom individuella aftal någorlunda
kontrollera sina arbetsförhållanden samt ännu tämligen
allmänt lämnade kvinnor och barn kvar i hemmen att
arbeta där under mer eller mindre förträffliga
patriarka-liska förhållanden; ett ekonomiskt samhällslif, hvars mäst
utmärkande drag var, att det skapade själfva
systemet för den modärna stordriften och gaf upphof till
de första, typiskt modärna privatekonomiska
jätteorganisationerna samt öfver hufvud definitivt inledde den
kollektiv ism uti det produktiva arbetet och uti
produktions-aftalen, som är det mäst karaktäristiska, det
privatekonomiskt och nationalekonomiskt betydelsefullaste draget
i våra dagars hushållningssystem.
Ja, det är just detta, att modärn stordrift är
pro-duktions-kollektivt\sm och aftals-kollektwism, som den
praktiske affärsmannen och politikern i regel är alltför
praktisk att kunna inse och vilja erkänna. Hans
ekonomiska tänkande är ännu grundadt på en från ett
socialekonomiskt öfvergångsskede hämtad dogm, som
gör honom blind för det mäst påtagliga och socialt
betydelsefulla af alla det modärna ekonomiska samhälls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
