- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
5:31

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31 PRODUKTIONS- OCH AFTALSKOLLEKTIVISMEN

stor maskin eller vid en organism, hvars delar sakna
själfständig betydelse och blott genom inbördes afpassning
och obrottslig samverkan förmå åstadkomma ett resultat,
nämligen det resultat, som anläggningen, maskinen eller
organismen som ett helt, som ko 11 ek ti vi t et, är afsedd
att åstadkomma.

De människor, som skola arbeta i ett
produktionsföretag af denna typ, hafva inga själfständiga, rent
individuella, arbetsuppgifter eller arbetsvillkor, ty alla
arbetsuppgifterna och arbetsvillkoren äro
kollektivise-racle, bilda ett odelbart helt.

Den handtverksmässiga medeltida väfvaren, som satt
i sitt eget hem vid sin väfstol, kunde organisatoriskt
och tekniskt ordna sitt och sina få biträdens arbete enligt
individuellt godtfinnande. Inom vida gränser åtnjöt han
rent individuella, fria arbetsvillkor. De lärlingar och
gesäller, som stodo under hans patriarkaliska myndighet,
hade hoppet att en gång bli »sina egna» och att då
åtnjuta samma själf bestämmanderätt i arbetet. Den modärna
stordriftens lönarbetare hafva däremot intet sådant hopp.
De sakna med nödvändighet verkligt individuella
arbetsuppgifter, och de sakna i regel hvarje spår af
individuella arbetsvillkor — så när som på det enda,
som består däri, att de inom vissa, i själfva verket mycket
trånga gränser kunna bestämma öfver arbetets intensitet
och allmänna kvalitet. Det är fabrikens organisatör och
ledare, som kollektivt, utan hänsyn till rent individuella
anlag och behof, bestämmer arbetsuppgifterna och
arbetsvillkoren. Han behärskas härvid i främsta rummet af
det abstrakta profitintresset, som fordrar, att maskiner,
råämnen och människor utnyttjas enligt de bästa
tidsenliga metoderna, men däremot ej fordrar att någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free