- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
5:32

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETSAFTALETS FRIHET

32

principiell skillnad göres mellan maskinutslitning och
människoutslitning.

I ångfabriken hållas arbetsmaskinerna och hela
arbetsprocessen i gång med viss hastighet genom en mekanisk
kraft, som icke arbetaren, utan arbetsgifvaren kontrollerar;
och arbetaren blir ställd att betjäna maskiner och
medverka i produktionsprocesser, som han måste taga sådana
de äro, i det han afpassar sig efter dem, då han ej kan
afpassa dem efter sina egna önskningar. På samma sätt
måste den enskilde arbetaren, när han tar arbete i fabriken,
nöja sig med de arbetstider och de arbetspauser, med
de luft- och ljus- och temperaturförhållanden, med det
dam, de gaser och den smuts, med det buller och den
ofrid, de faror till hälsa, lif och lem och de moraliska
nackdelar, som där bjudas. Allt detta utgör en enhetlig
kollektivitet af tekniska arbetsvillkor, som omöjligt
kunna ändras med hänsyn till individuella önskningar,
utan på sin höjd med hänsyn till hela
arbetarekollektiv i tetens kraf. Så länge arbetarne hänsynslöst
konkurrera med hvarandra och sluta rent individuella aftal
med arbetsgifvaren och så länge tredje man (t. ex. staten)
icke lägger sig i saken, skall fabrikanten vara
allenarådande öfver arbetets hela tekniska organisering — äfven
om denna är den mest fördärfliga för hvarje enskild
arbetares kropp och själ.

Att arbetet och arbetsvillkoren äro kollektiviserade
innebär med nödvändighet, att äfven lönbildning och
lönaftal äro kollektiviserade. Det finns för den
modärna stordriftens typiska arbetareklasser ingen verkligt
individuell lönbildning, intet verkligt individuellt
lönaftal, utan i grunden endast en kollektiv lönbildning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free