Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
34
länge stordriftens arbetare hänsynslöst konkurrera med
hvarandra och hvar och en för sig gör aftal med
arbetsgifvaren, ha de ringa utsikt att få annan uppgörelse än
den han dikterar. Först medvetandet om, att de utgöra
en produktionskollektivitet, och den härur framgående
sammanslutningen till en aftalskollektivitet (en fackförening)
kan återgifva stordriftens arbetare något afsevärdt
inflytande på arbetsaftalets bestämmelser. Ett tvåsidigt
kollektivt arbetsaftal uppstår med nödvändighet, då de
storindustriella arbetarne sträfva att under de gifna,
oberoende af deras åtgöranden kollektiviserade
aftalsförhållandena på bästa möjliga sätt tillvarataga sina
ekonomiska intressen.
Härmed är den företeelse, som man vanligen kallar
arbetsaftalskollektivism, gifven. En ytterligare utveckling
erfar densamma, då de storindustriella arbetsgifvarne följa
sina arbetares exempel och bilda föreningar för kollektivism
i arbetsaftalen (»arbetsgifvareföreningar»). Ett ekonomiskt
tvång härtill uppstår, då samtliga arbetare inom ett gifvet
fack, eller åtminstone en mycket stor del af dem,
organiserat sig i ett nationellt fackförbund. När nästan hela
den nationella arbetsstyrkan inom facket blifvit en odelbar
kollektivitet, hvad arbetsaftals uppgörande beträffar, erfara
arbetsgifvarne behofvet att, såsom representanter för
kapitalet och den ekonomiska organisationsmakten, uppnå
motsvarande fördel.
Aftalskollektivismen har nu öfverflyglat
produktionskollektivismen. De enskilda företagen skötas oafhängigt
af hvarandra i allt utom hvad arbetsaftalets innehåll och
uppgörelse beträffar. Men — vi ha redan sett, att det
icke ligger i den modärna stordriftens natur att lämna
ens denna form af ekonomisk individualism oförändrad
och obemängd med kollektivistiska inblandningar. Stor»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
