- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
5:41

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4?

AFTALSFRIHETEN

ägarna af produktionsfaktorerna äro i grunden de
afgörande organisationshandlingarna. Såtillvida som landets
lagar om köp, hyra, arbetsaftal o. s. v. reglera eller
öfverhufvud afsevärdt öfva inflytande på dessa aftal,
medverkar staten i själfva verket i folkhushållningens
organisation — ehuru så tyst och oaflåtligt, att den ytlige
och mot all »statssocialism» principiellt fientlige
iakttagaren icke märker något, utan är beredd att förneka
tillvaron af något som helst statsinflytande samt att
försäkra, att »den ekonomiska friheten» är fullständig och
att lagen blott »upprätthåller ordningen» och värnar
»egendomens helgd» och »aftalets frihet».

Egentliga innebörden i uppfattningen, att en viss
organisation af det ekonomiska samhällslifvet samt ett
visst legalt reglerande och skyddande af denna
organisation förverkliga den ekonomiska »frihetens» ideal, beror
naturligtvis på hvad mening man här inlägger i ordet
»frihet». I själfva verket finna vi, att denna term,
använd om det ekonomiska samhällslifvet, saknar en allmän
och definitiv betydelse samt att dess betydelse växlar
inom de olika samhällsklasserna.

Om man utkorat ordet »frihet» till att beteckna
sitt ideal af ekonomisk samhällsordning, har man
naturligtvis rätt att beteckna »friheten» som ett socialt ideal,
hur detta faktiskt än må vara beskaffadt. Eventuella
opponenter kunna på sin höjd göra invändningar ur
språkriktighetens synpunkter — om det t. ex. visar sig, att
man med »ekonomisk frihet» betecknar en
samhällsordning, som faktiskt för minst två tredjedelar af
befolkningen innebär en den hårdaste personliga underkastelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free