- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
5:42

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETS AFTALETS FRIHET

42

L det ekonomiska lifvet under jordägare, kapitalister och
företagsledare.

Ingen kan hindras att hafva hvilket socialt ideal
han behagar. Men den exakta forskningen kan utan
tvifvel klargöra, hur vår sociale idealist tänker och handlar
i det enskilda och offentliga lifvet, samt därigenom visa,
för honom själf och för andra, hvad hans sociala
idealism verkligen innebär för samhället. Naturligtvis
är det allena med en sådan verklig innebörd i ordet
»ekonomisk frihet», som vi här hafva att göra.

De ekonomiska frihetsföreställningarna hafva en
historisk bakgrund och en stark klassfärg.

Det är ju i många länder knappt ett århundrade
sedan man där lefde under en långt gående legal
inskränkning af den enskildes rätt att förfoga öfver sin egendom
af materiella produktionsmedel samt under en stark legal
begränsning för den enskilde vid hans val af yrke, af
ort för yrkets utöfvande och af sättet för yrkets
bedrifvande. Vi veta ju också, att lagen strängt reglerade
innehållet i många viktiga slag af ekonomiska aftal samt
reglerade eller förbjöd organisationer för kollektiv
reglering af priser och löner.

Den modärne industrieile och kommersielle
företagsledarens sätt att disponera öfver egendom och arbetskraft
och att organisera produktion hade varit en omöjlighet,
om detta, det medeltida och merkantilistiska eller
kon-cessionistiska systemet för näringslifvets legala reglering
hade fått kvarstå. Dess faktiska och legala former sprängas
därför af den modärna företagsledareklassen; och då denna
kämpat sig fram till den ledande platsen i staten, ersättes
det med en ny ekonomisk rättsordning: näringsfrihetens.

Dennas grundtanke är: näringslifvets största möjliga
frihet från den legala reglering, som af den modärne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free