- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
5:44

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETSAFTALETS FRIHET

44

På detta sätt, menar man, blir förvärfsdriften frigjord,
eggad och hållen i ständig, intensiv verksamhet. Alla
samhällets produktionskrafter blifva på bästa möjliga sätt
tillgodogjorda, då hvarje enskild fritt tillvaratager sitt eget
ekonomiska intresse. Större ekonomiskt välstånd, än som
på detta sätt vinnes, kan öfverhufvud icke uppnås. Den
fattigdom och den nöd, som ändock bli kvar i samhället,
ha orsaker, som staten alls icke kan bota genom något
ingripande i det ekonomiska samhällslifvet.

Inför denna rena företagsledareuppfattning af den
ekonomiska friheten äro alla ekonomiska aftal socialt
likvärdiga, hur olikartade de än må vara till innehållet.
Vare sig det är fråga om köp af ett kilo socker eller
en liter brännvin eller en skeppslast bomull eller ett
järnmalmfält eller en stor byggnadsterräng midt inne i en
miljonstad eller om en mekanisk arbetares eller
handtlangares eller en arkitekts eller en byggmästares
arbetsprestationer, så är det en och samma sak för
samhället — nämligen ett ekonomiskt aftal, hvars innehåll
icke angår allmänheten och staten. Det är icke ett
offentligt intresse. »Aftar är aftar»; och hvarje «aftär» är en
rent privat angelägenhet, är kontrahenternas ensak — tills
det kommer till kontraktbrott eller till vägran eller
oförmåga att uppfylla ingångna förbindelser, ty då kräfver
saken det allra lifligaste intresse från lagstiftarens och
exekutivmyndigheternas sida.

»Hvar och en har rätt att göra hvad han vill med
sitt eget» — vare sig detta «egna» är värdt några kronor
eller några miljoner i marknaden; vare sig det är fråga
om personlig arbetskraft eller om egendom i jord och
kapital. Staten tillkommer det blott att skydda
egendomens frihet samt aftalets frihet och helgd.

#

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free