Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
AFTALSFRIHETEN
Till denna rena företagsledareteori om alla ekonomiska
aftals sociala likvärdighet och om fördelen af deras frihet
från legal reglering intaga de tre andra stora ekonomiska,
samhällsklasserna — jordägarne, kapitalägarne och de
egendomslösa tjänande arbetarne— mycket afvikande ställningar.
För att med minsta möjliga utförlighet kunna
klargöra problemets grunddrag, bortser jag här så vidt möjligt
från de komplikationer som uppstå därigenom, att
jordägare eller kapitalägare själfva äro företagsledare eller
tjänande arbetare. Äfvenledes förbigår jag här de
sträfvanden efter legal reglering af vissa aftal, särskildt
arbetsaftalet, som utgå från den handtvärksmässiga
smådriftens representanter i vissa länder.
Minst afviker kapitalistens uppfattning från
företagsledarens. Vi kalla ju ofta den modärna
folkhushållningen för «kapitalism». Därmed beteckna vi, att
produktivegendomens ekonomiska mobilisering genom en högt
uppdrifven penninghushållning samt de tekniska
produktionsfaktorernas, de producerade produktionsmedlens
(«kapitalets») starka tilltagande samt afgörande betydelse för
hela produktionssystemet äro ledande drag i den pågående
socialekonomiska evolutionen. Penningen och kapitalet
äro den modärna företagsledarens skötebarn, och i regel är
han själf stor pänningägare och ej sällan äfven stor ägare af
fast kapital. Denna art af produktivegendom är i allmänhet
bättre än jordegendom lämpad att tillfredsställa hans högt
uppdrifna kraf på organisations- och dispositionsfrihet.
De talrika mindre kapitalister, hvilkas kapital är
hop-sparadt ur eget arbete och behöfves för deras ålderdom
och för deras efterlefvande närmaste, kunde visserligen
tänkas hafva ett intresse att genom legal reglering i
någon mån söka minska risken vid aftalet mellan dem och
de företagsledare, som direkt, eller indirekt genom ban-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
