Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
48
af tjänande arbetare är i själfva värket af fundamental
betydelse för hela den sociala och politiska partiklyfningen
mellan arbetsgifvare och arbetare — ända in i dess
ytterlighetsform: den politiska kampen mellan »kapitalistiska
storborgare» och socialdemokrati.
Företagsledaren och lönarbetaren inom den typiskt
modärna stordriften, och inom den modärnt organiserade
hushållningen öfver hufvud, måste genom sina vidt
afvikande socialekonomiska funktioner och genom sina
därmed sammanhängande afvikande inkomst- och
lefnadsförhållanden erhålla motsatta föreställningar om
aftalsfrihetens innebörd och sociala värkningar —
åtminstone så länge bådas eller endera partens
socialekonomiska tänkande bestämmes af rena klasserfarenheter
och ej höjer sig till en allmängiltig och evolutionistisk
föreställning om aftalshushållningens och aftalsrättens
sammanhang med hela samhällets väl och kulturens stegring.
Som vi sett, menar den modärne företagsledaren
med aftalets frihet och med ekonomisk frihet intet annat
än den ekonomiskt starke och ledande individens frihet
från legal reglering och annat yttre tvång, när han genom
allehanda aftal organiserar produktionen för enskild vinst.
Så länge han ej på allvar sätter sig in i den
kroppsarbetande klassens sociala läge och ej blickar djupare in
i de ekonomiska samhällsförhållandena, kan han ha ganska
goda skäl att föreställa sig, att denna hans ekonomiska
handlingsfrihet är det bästa för samhället och att samma
slags frihet är det bästa äfven för hans arbetare. Det
förefaller honom alldeles själfklart, att denne måste hafva
alldeles samma intresse som han själf att fullkomligt fritt
förfoga öfver sin arbetskraft — d. v. s. att hyra ut denna
till hvad pris han behagar, att enligt eget godtfinnande
samtycka till att arbeta hur många timmar om dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
