Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
AFTALSFRIHETEN
på detta sätt, kan arbetaren icke komma till annan
slutsats än att han i hög grad saknar ekonomisk frihet,
så länge arbetsaftalet regleras uteslutande af
honom ensam och arbetsgifvaren. Det finnes ingen
tillräcklig frihet för honom i arbetsaftalet utan hjälp, af
fackförening eller lagstiftning, vid bestämmandet af
aftalsvillkoren. Denna hjälp måste åtminstone bestå däri, att
han skyddas mot arbetsgifvarens ekonomiska öfvermakt
i tillräcklig grad för att kunna fasthålla vid eller
tillkämpa sig vissa allmänna minima af löneförmåner och
af fördelar, hvad arbetstid och arbetsförhållanden beträffar.
Dessa minima utgöra de villkor, som en arbetare af gifven
klass icke kan uppgifva utan att sjunka ned i en lägre
klass af arbetsduglighet och människovärde.
Hvarje aftal är en öfverenskommelse om
frihetsinskränkning, ty man binder genom aftalet vissa af sina
handlingar för en viss tid framåt. Ett aftal, uti hvilket
ena parten har makt att ensam bestämma båda parternas
frihetsbegränsning, är icke ett fritt aftal för mer än den
ena parten. För den andra är det ett tillstånd af ofrihet.
Har han före aftalet ej haft annat val än att ge sig in
i ett sådant aftal, då är han absolut ofri, hvad det
ifrågavarande lifsområdet beträffar. I detta läge befinna sig i
regel den modärna stordriftens arbetare, så länge
arbetsaftalet är individualistiskt ordnadt —- vare sig han har
goda eller dåliga löne- och arbetsförhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
