Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 4. Arbetsaftalets frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
68
nyttigt sätt. Man menar blott den enskilde arbetarens
rätt att kontrahera med stordriftens arbetsgifvare, utan
den af fackföreningarna föreskrifna hänsynen till
kamraternas och samhällets högre och varaktigare intressen.
»Skydd åt de arbetsvilliga» betyder icke att lagen skall
gifva något slags skydd åt de organiserade arbetarnes
villighet att, äfven med kännbara ekonomiska
uppoffringar, upprätthålla socialt anständiga och gagneliga minima
af arbetsvillkor. »Skydd åt de arbetsvilliga och det
fria arbetet» betyder, att lagen i blindo skall beskydda
de oorganiserade arbetarnas villighet att underbjuda de
organiserade och att ordna arbetsaftalet enligt de
individualistiska principer, som en lång erfarenhet visat i
stort sedt vara högeligen samhällsskadliga.
Arbetsgifvarnes erkännande af föreningsrätten och
det kollektiva aftalet innebär ännu icke stort mer, än
att de beslutat att tåla dessa inrättningar, så länge de
icke i afsevärd grad utöfva just de värkningar, som
de böra och slutligen i hela samhällets intresse måste
utöfva — i det de gifva åt de organise rade arbetarne
ett väsentligt inflytande öfver så väl
arbetsmarknaden som öfver arbetsförhållandena.
Det förra måste faktiskt, om också ej formellt,
innebära en effektiv kontroll öfver äfven de
oorganiserade arbetarne, så att dessa blifva ur stånd att
nedrifva de murar mot en pauperiserande konkurrens, som
fackföreningarna bygga upp. Det senare slaget af
ekonomiskt inflytande från de organiserade arbetarne måste
innebära, att de med arbetsgifvarne dela
organisationsmakten inom företagen, d. v. s. dela makten
att ordna arbetsförhållandena och att bestämma
aflöningsmetoderna så väl som lönens storlek i proportion till
arbetsprestationen. Så länge arbetsgifvarne fordra, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
