Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 4. Arbetsaftalets frihet - 5. Fackföreningsrörelse och socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
70
servativa eller för individualistiska eller liberala —
definitivt kastas öfver bord just inom de samhällsklasser,
som genom sin ekonomiska och politiska ställning hafva
största makten att igångsätta och leda arbetet på
skapandet af en ny arbetsaftalsrätt.
Den största svårigheten ligger däri, att dessa
samhällsklassers individualistiska egendomsintressen och
nationalekonomiska funktioner påverka dem i orätt
riktning — d. v. s. till förmån just för de föråldrade,
ohållbara socialprinciperna. En förveckling af detta slag
är visserligen icke något nytt drag i världshistorien, men
den är dock i hög grad betänklig. Detta icke minst
därför, att så mycket af den organisationsintelligens och
lagstiftareförmåga, som kräfves för den stora reformen,
förefinnes just inom dessa mer eller mindre reaktionärt
tänkande samhällsklasser.
5.
Fackföreningsrörelse och socialdemokrati.
Då arbetsgifvaren uppgifvit principen att icke
förhandla med andra personer än dem, som äro i hans
tjänst; då han erkänner föreningsrätten genom att behandla
fackförbundets förtroendeman som underhandlare; då han
med denne och fackföreningens öfriga ombud gör upp
ömsesidigt bindande, om ock icke lagligt genomdrifbara
aftal om bestämmelserna i framtida arbetsaftal, och då
han tillerkänner fackföreningen rätten att öfvervaka detta
tariff- eller kollektivaftals efterlefnad — då återstår ofta
ännu en stötesten, som hotar att helt häjda arbetsgif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
