Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 5. Fackföreningsrörelse och socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 FACKFÖRENINGSRÖRELSE OCH SOCIALDEMOKRATI
vecklings värk, vore ett underligt exempel på
själfstympning eller social och politisk inkompetens. Till och med
Englands fackföreningar, för hvilka politisk färglöshet
och t. o. m. politisk likgiltighet så länge varit
utmärkande drag, hafva genom ord och handling visat, att
deras politiska återhållsamhet måste upphöra, då det
gäller vitala punkter i arbetsaftalsrätten.
Det engelska exemplet visar dessutom otvetydigt,
att den konservative eller liberale arbetaren ingalunda,
lika litet som den socialdemokratiske, har samma
uppfattning som den konservative eller liberale
arbetsgifvaren, då det gäller att afgöra, hvad som är rätt
politik uti lagstiftningen om arbetsaftalet, förenings- och
sträjkrätten, arbetareskydds- och arbetareförsäkrings frågor
o. s. v. Fackföreningarnas s. k. politiska färglöshet kan
lika litet innebära deras politiska ovärksamhet som deras
värkliga politiska partilöshet eller deras politiska
öfverensstämmelse med arbetsgifvareklassen.
Den politiska partiklyfning, som nu utvecklar sig
inom det modärna samhället, har helt visst icke rum för
någon djupgående splittring af arbetareklassen mellan
konservativa, liberala och socialdemokratiska arbetare, ty
de väsentligaste af de värkligt aktuella politiska
önskemålen äro gemensamma för hela arbetareklassen
och ställer denna delvis i motsättning framför allt till de
stora jord- och kapitalägarne och företagsledarne.
Om socialdemokratiens framtidsprogram behöfva vi
här, då det gäller stundens omedelbara politiska behof
för arbetareklassen, lika litet bekymra oss som om de
sociala teorier, hvilka konservativa och liberala arbetare
öfvertagit från den konservativa och liberala öfverklassen.
Det är fråga om faktisk och praktisk modärn arbetare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
