Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 5. Fackföreningsrörelse och socialdemokrati - 6. Fackföreningsrörelse och samhällsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
80
politik i motsats mot modärn jord- och
kapitalägaresamt företagsledarepolitik.
Denna motsättning har icke väsentligt minskats, då
fackföreningsrörelsen blifvit befriad från allt
organisationssammanhang med det socialdemokratiska arbetarepartiet.
Genom öfvergifvandet af en mot den sociala frihetens
principer stridande taktik skola dock så väl
fackföreningarna som socialdemokratien väsentligt förbättra sin
moraliska ställning inom stat och samhälle.
6.
Fackföreningsrörelse och samhällsintresse.
Fackföreningsrörelsen innebär alls ingen slutgiltig
lösning af arbetsaftalets sociala problem — lika litet som
karteller och truster utgöra en definitiv lösning af
produktionsorganiseringens och produktionsledningens sociala
problemer. Äfven det bästa möjliga samarbete mellan väl
ledda fackföreningar och arbetsgifvareföreningar lämnar det
fundamentala spörsmålet om samhällsintressets
tillvaratagande i och genom arbets aftalet principiellt
olöst.
Alla, äfven de fullkomligaste, »allianser» mellan
arbetare och arbetsgifvare hafva en ödesdiger brist,
nämligen frånvaron af en representation för
samhällsintresset. Äfven om arbetares och arbetsgifvares
organisationer och kollektiva aftal samt frivilliga
förliknings-och skiljenämnder bragte allt hvad sträjker och lockouter
samt blockader och bojkotter heter ur världen, återstode
den betydelsefulla frågan: hvad detta fredstillstånd
kostar samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
