Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 6. Fackföreningsrörelse och samhällsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83 FACKFÖRENINGSRÖRELSE OCH SAMHÄLLSINTRESSE
stämmande part i de ifrågavarande ekonomiska
uppgörelserna.
Den statligt reglerande kontraktkollektivismen,
lagstadgandet om miniminivåer för löner,
arbetsförhållanden och arbetsprestationer, offentlig kontroll
öfver arbetstvister och arbetsaftal — se där de värkliga
stötestenarna på arbetsgifvarnes och de af deras
klassföreställningar inspirerade statsmännens väg fram till en
ny, tidsenlig arbetsaftalsrätt.
Arbetarne, disciplinerade genom den
produktions-kollektivism, som behärskar hela deras arbetslif, göra
däremot näppeligen något afsevärdt motstånd mot den legala
arbetsaftalskollektivism, hvilken genom produktionens
modärna gestaltning gjorts oundviklig. Tvärt om gå de såsom
fackföreningsmedlemmar och socialdemokrater i spetsen
för så väl den nödiga frivilliga organisationsrörelsen som
för den agitation, hvilken har till ett af sina närmaste
mål att i viss mån göra arbetsaftalet till en offentlig
angelägenhet, som behandlas i offentlighetens fulla ljus
och vid hvars afgörande samhällsintresset representeras
möjligast fylligt och effektivt.
De stater, som hittills gått längst i denna riktning,
Nya Zeeland och några af Australiens stater, äro i själfva
värket demokratier af den mest utprägladt modärna typen,
i det arbetarnes sociala åskådningar och politiska
inflytande mer än annorstädes varit bestämmande för
lagstiftningsarbetets riktning under de sista årtiondena. Det
i grunden mest utmärkande för denna lagstiftning är just,
att den bereder samhället som ett helt en hittills
enastående möjlighet att göra sig gällande vid bestämmandet
af arbetsaftalens innehåll och vid fastställandet af
förhandlingsmetoderna mellan arbetare och arbetsgifvare.
Detta mål uppnås, enligt det sedan 1896 i Victoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
